Sociologi undersökning
- Barns uppfattning om genus traditionella leksaker
Inledning med bakgrund
Vi har sedan ett år tillbaka varit intresserade av att undersöka varför barn har olika uppfattningar om leksaker. Då menar vi varför pojkar väljer att leka med bilar och ”pojkleksaker” och varför flickor väljer att leka med dockor. Eller varför pojkar tror att blå färg är för de och rosa för tjejer. Vi har på senare tid börjat intressera oss för hur barnen tänker kring genus i olika ämnesområden. Vi valde ut som sagt ämnet leksaker för att fördjupa oss i det ämnet. Anledningen till att det blev leksaker är att vi tror att barnen har mycket åsikter om ämnet för att det är en stor del av deras vardag. Vi vill komma fram till hur leksaker är i fokus hos barnen både hemma och i förskolan samt hur leksaker kan definiera vilket kön det är på ett barn.
Den tidigare forskningen visar att flickor och pojkar i mycket stor utsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster och detta betyder att leksaker är med och påverkar barns tankar samt könsroller. De biologiska förutsättningarna och socialisationens påverkan är orsaken till hur barn väljer leksaker.
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s.33)
Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. (Lpfö98, s.33)
Nyckelord: Barn, leksaker, Genus
Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barnen uppfattar det genus traditionella leksakerna som samhället och tidigare forskningen menar. Med hjälp av detta kan vi få en tydligare bild på hur barnen påverkas av vuxna på grund av dolda normer och värderingar som finns i samhället.
Frågeställningar:
- Hur uppfattar och väljer barn genus traditionella leksaker?
- Hur påverkar föräldrar och syskon barns val av leksaker?
Avgränsningar: Denna uppsats inriktar sig mot barns uppfattning om genus traditionella leksaker dvs. hur barnet ser på traditionella leksaker ur ett genusperspektiv. Vi kommer endast fokusera på barn vid fyra till fem årsåldern i förskolor för att få reda på deras uppfattningar om leksaker. Vi har avgränsat studien till endast förskolebarnen för att barn vid fyra till fem årsåldern är omogna och alldeles ny i hjärnan, det är därför barnen tar hänsyn till vad deras omgivning tycker och tänker. Vi fokuserade mycket på förskolor som ligger i Fittja som ‘Myran’ och ‘´Steget’ eftersom det finns få svenskar men flera barnen med invandrar bakgrund. Vi var nyfikna på hur det skulle kunna se ut för barn med svensk bakgrund och barn med invandrar bakgrund.
TEORI: Vi kommer att utgå ifrån två teorier, Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Bronwyn Davies teori. Vi tror att dessa två teorier passar in till vår undersökning eftersom det handlar om osynliga normer kring könsroller, det manliga och kvinnliga rollen som finns i samhället.
Yvonne Hirdman är en professor i Historia och har sin forskning beskrivet om hur vi individer skapar olika osynliga normer, seder, förväntningar om det som är manligt och kvinnligt i vårt samhälle, alltså ett genuskontrakt. Detta kännetecknas av tre huvudsakliga principer som brukar förekomma:
Kvinnor och män hålls isär
Det som anses vara manligt och kvinnligt hålls isär och är helt olika saker och kan oftast vara varandras motsatser som kallas för dikotomier. Vi talar om exempelvis “bråkiga pojkar och tysta flickor”, flickleksaker och pojleksaker med mera.
Det manliga värderas högre än det kvinnliga
Det som är manligt har högre status och värderas högre än det som räknas att vara kvinnligt. Till exempel en flicka som kallas för “pojkflicka” värderas högre än en pojke som kallas för “flickaktig”. Det som har med det manliga könet att göra ger dig ett högre värde.
Alla är med och skapar genusordningen
Det är vi människor, både kvinnor och män som skapar genusordningen. Det här upplevs att vara “normalt” för oss därför kan det vara en del personer som skapar genusordningen medvetet och det finns även personer som är omedvetna. Det Hirdmans teori menar är hur genuskontraktet kan skapas på gruppnivå och som ett mönster i samhället.
Enligt Yvonne Hirdmans (2001) genuskontrakts teori så handlar det om att samhället har blivit påverkade på grund av oss individer som har skapat dolda normer och värderingar som anses vara kvinnligt respektive manligt i samhället, som har lett till att människorna har fått ett genussyn.
Enligt Davies (2003) teori under barns förskoleåldern så skapar de sitt kulturella och sociala kön. Det Davies (2003) menar att det är vuxna som bidrar till att barnet tänker som de gör och det är de vuxna som är ansvariga till vad barnet har för genussyn, och hur barnet ser på sin egen könsroll. Det är vi människor som skapar det sociala och kulturella mönstret som finns i samhället.
Tidigare undersökning
Carola Rembell, lärarstudent vid Norrköping, har gjort en undersökning om barns uppfattning av leksaker ur ett genusperspektiv år 2008. Syftet med hennes undersökning var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. I hennes undersökning kom hon fram till att fler pojkar skrattade då de skulle berätta om lek med en leksak som flickor förväntas leka med, eller så kunde de inte berätta hur de skulle kunna tänka sig att leka. Hon kunde även se exempel på flickor som skrattade försynt åt ”pojkleksakerna”, men inte i samma utsträckning. Inflytande från syskon och vänner kan vara olika orsaker till barnen genusstereotypa beteende. Men den största anledningen är föräldrarna enligt henne.
Vi kan även se en annan tidigare undersökning av Joakim Chienh och Sebastian Ekdahl. De har gjort en undersökning om barns tankar kring förskolans leksaker. Syftet med deras rapport var att undersöka hur barn ser på förskolans leksaker och deras arbete utgick från ett barnperspektiv. De kom fram till att barnen är övertygade om att det finns pojk- och flickleksaker och dem vet bra vilka leksaker som hör till vilken grupp. Barnen är medvetna om vilka leksaker som hör till kategorin flickleksaker respektive pojkleksaker men detta betyder inte att pojkar endast leker med pojkleksaker utan barnen leker med de leksaker som bäst passar till omgivningen. Placeringen på leksaker spelar roll när barn väljer leksaker, nåbara leksaker används oftare för att de är synligare. Detta bidrar till att de leksaker som är svåra att få tag på som barnen tycker om inte används för ofta.
Kort om vår undersökning och dess utformning och villkor
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn uppfattar genustraditionella leksaker som samhället och tidigare forskning vill påstå. Studiens fokus är att undersöka barns uppfattningar om leksaker som vuxna ser som passerande utifrån den traditionella könskodningen.
Vi har genomfört vår undersökning på två dagis i Fittja. Båda dagisen är i närheten av där vi bor och därför gick vi dit när vi hade tid och när alla barnen var på plats. Vi ställde några frågor till sammanlagt 20 stycken barn om deras uppfattning av leksaker. Det var tio flickor och tio pojkar. Barnen var 4-6 år gamla. Vi fick även lov att spela in det barnen hade sagt.
Undersökning
Vår undersökning genomfördes genom att vi gick till två förskolor i Fittja och ställde några frågor till sammanlagt 20 stycken barn. Det var tio flickor och tio pojkar. Till vår hjälp hade vi bilder på två leksaker som skulle utgöra ett diskussionsunderlag.
Förskolan myran: Förskolan myran ligger fem minuter ifrån där vi bor. Förskolan ligger väldigt nära centrum och är väldigt stort med flera tusen barn/elever. Det var den här förskolan vi gick till först. Vi gick dit väldigt tidigt en fredag morgon vid tio tiden innan vi började med vår lektion som börjar klockan tolv. Vi valde att gå just den tiden för att vi ville intervjua barnen efter att de ätit frukost då de blir som piggast och för att barnens lärare bad oss om att komma efter 10 tiden. Vi var mer intresserade av tiden och just den dagen.
Den andra förskolan vi valde att gå till är förskolan steget som ligger precis framför centrum. Chefen för förskolan är turk och lärarna är för det mesta turkar eller kurder och därför var vi mer intresserad av att gå till ett ställe där vi kan känna oss bra. Vi var o förskolan myran ungefär en timma och därefter kom vi till förskolan steget och där var vi ungefär ett och en halv timma för att vi fick äta lunch med barnen. Det kändes rätt bra att få intervjua barnen och lyssna på deras åsikter.
Resultat
I vår undersökning deltog sammanlagt 20 stycken barn på förskolor i Fittja, varav 10 pojkar och 10 flickor. Vi kommer här att redovisa vårt resultat av de intervjuer vi gjort. Vi kommer i detta kapitel analysera alla svaren och ta upp det som är mest intressant för vårt syfte och våra frågeställningar. Rubrikerna som kommer bearbetas är barnens syn på leksaker och vad de anser om pojkleksaker samt flickleksaker. Sedan kommer vi att ta upp förskolans leksaker och leksaker hemma.
Deras syn på leksaker
När vi var på förskolorna påbörjade vi med intervjuerna. Vi började med att ställa frågor lite allmänt om leksaker och vad barnen anser om leksaker. Vi frågade barnen om vad de tycker om leksaker och vilka leksaker de uppskattar högt. Vi fortsatte med att tala om ifall det fanns leksaker som de inte tycker om att leka med eller avstår ifrån att leka med. Genom att få svar på dessa frågor kom vi in på ämnen som nämnde genus.
Definition av leksak
En leksak är något man leker med enligt barnens tankar. Leksaken är någonting man kan leka med och sen finns det leksaker som är med elektronik.
Man leker med leksaker och sen finns det andra leksaker som till exempel en bil med fjärrkontroll. Bilen kör när jag vill med kontrollen.(Kille 4 år)
Killen beskriver att leksaker kan vara både med eller utan elektronik och som exempel tog han upp om bilen.
Leksak är bara för barn tycker jag. Man leker när man har tråkigt och jag tror att tjejer leker med dockor och killar med bilar.(Tjej 5 år)
Tjejen berättar att endast barn kan leka med leksaker. Hon tar även upp att tjejer leker med dockor och killar leker med bilar.
Flickleksak
Både flickorna och pojkarna ansåg att det fanns flickleksaker. Barnen förklarade tydligt vilka typer av leksaker som flickor ska leka med. Barbie eller dockor samt ponnyhästar sa de flesta.
Barbiedockor och pärlor.(Kille 4 år)
Ja, barbiedockor och ponnyhästar leker tjejer med. (Tjej 5 år)
Mm, dockor som man kan sminka och barbie. (Tjej 4 år)
Pojkleksak
En pojkleksak ansåg alla barnen, både pojkarna och flickorna att det fanns. Barnen förklarade tydligt vilka typer av leksaker som pojkar ska leka med och de alla var överens om att leksaker med egenskaper av fara och hjältegestalt och elektroniska föremål är leksaker som är för pojkar.
Motorcyklar, bilar och byggaren Bob lådan. (Tjej 5 år)
Superman, Spiderman och Batman. (Kille 6 år)
Bilar med kontroll, motorcykel och bygga. (Kille 5 år)
Förskolans leksaker
De flesta av barnen tycker att förskolans leksaker är roliga och att alla leksaker som finns på förskolan är underhållande med undantag från något barn som inte gillar att leka med dockor, i övrigt uppskattas alla förskolans leksaker. För det mesta leker flickor med de som barnen anser vara ”flickleksaker” och pojkar leker för det mesta med saker som barnen ansåg vara ”pojkleksaker”.
Ja, jag tycker om att leka med dockor som barbie i dockrummet med mina kompisar. (Tjej 4 år)
Jag tycker inte om tjejleksaker men älskar alla leksaker ändå. (Kille 5 år)
Leksaker hemma
Det är faktiskt inte så många skillnader mellan vad barnen leker på förskolan och vilka leksaker de leker med hemma. Barnen leker helst med leksaker som datorspel, fartfyllda leksaker, elektroniska leksaker mm. Vi kan tydligt se att barnen leker med material som de på något sätt kommit i kontakt med innan som tv.
Spel som man brottas med brukar jag spela på min dator hemma. (Kille 5 år)
Mina barbiedockor leker jag med hemma och pusslar också. (Tjej 4 år)
Diskussion: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barnen uppfattar det genus traditionella leksakerna som samhället och tidigare forskningen menar. Frågor som vi har ställt till barnen tyckte och tänkte samma sak. Deras tankar och synsätt påminner om varandra. Eftersom barnen bor i ett samhälle där det finns enligt Hirdmans genuskontrakts teori dolda normer och värderingar så är det inte alls ovanligt att barnen tänker och tycker samma sak. Flickorna anser att dockor är ett leksak för flickor och inte för pojkar vilket pojkarna håller med om. När det gäller leksakbilar, superhjältar (spiderman, superman, batman) osv. så anser pojkarna att bilar och superhjältar är något för pojkar. Alla killar som vi intervjuade hade nästan samma svar och det var som om alla barn i förskolan hade redan blivit påverkade av samhället. Genussynen försvann aldrig utan det finns fortfarande idag bland människor som är orsaken till detta.
Enligt Davies teori barn under förskoleåldern skapar själv sitt kulturella och sociala kön det vill säga det är vuxna som bidrar till att barnen tänker som de gör. Föräldrarna och syskonen till barnet reagerar inte på barns val av leksaker eftersom det är barnets omgivning som påverkar barnets sätt att tänka. Exempelvis när ett barn fyller år och ska få presenter så får flickor leksaksdockor, leksaker som anses vara “tjejigt” och pojkar får leksaksbilar, leksaker som anses vara “killigt”. Eftersom de flesta små flickor intresserar sig på dockor som exempelvis barbie-, bratzdockor så betyder det inte att det är en leksak för tjejer utan det har mer med intresset att göra, samma sak gäller för pojkar fast med leksaksbilar, superhjältar osv. Det vi har kommit fram till är att barnen har fått genusstereotypa beteenden och det finns många olika orsaker till det. Det kan vara inflytande från sina närmaste så som syskon, kompisar, föräldrarna, släktingar, men det största orsaken till det är alltså vuxna som står för den främsta anledningen till barnens stereotypa beteende.
Källförteckning:
Jämställd förskola och skola, Genus och genusteori, (senast uppdaterad: 2010-10-31) http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml
Jacob Packalén Rosberg, Barns lek utomhus och inomhus, (2015)
Carola Rembell, Genus och leksaker, (2008)
Tack så mycket,
SvaraRaderaNader
Tack!
SvaraRaderaNader