Frida Avelin & Moa Gustavsson
Sociologisk undersökning -
Genus
Vi har arbetat med genus och hur det visas i
samhället. Vi ville undersöka hur vi blir påverkade av olika föreställningar om
vad som anses vara kvinnligt och manligt. Vi har arbetat teoretiskt och valt
att använda oss av olika teorier, artiklar och egna erfarenheter till vår
undersökning. Mycket av informationen kommer från nätet, men även en del från
vår sociologibok: Lärobok i Sociologi. Mycket av det vi undersökt
handlar om barn som så småningom kommer växa upp i ett samhälle som präglas av
olika normer och värderingar. Men vi har också tagit upp mer generellt om genus
och vad det leder till. I grunden handlar nästan allt som vi tagit upp om hur
mycket genus påverkar individen och samhället. Dessa punkter tar vi upp i vår
undersökning:
- Vad
är genus?
- Hur
uppstod genus?
- Hur
bör föräldrarna uppfostra sina barn så att de inte blir påverkade av
konstruerade könsroller?
- Hirdmans
teori om genuskontraktet
- Hardings
teori om genus
- Ås
teori om härskartekniker
- Hen
- det laddade ordet
- Leksaker
och barnkläder, könsuppdelade eller könsneutrala?
Syfte/mål:
Syftet med detta arbete är att vi och andra ska
få en djupare förståelse om genus och hur det påverkar oss.
Vad är genus?
Det finns biologiska och sociala skillnader
mellan könen. Det biologiska könet är egenskaper som är medfött som inte går
att ändra. Det sociala könet kallas för genus och är en social konstruktion om
hur kvinnor och män bör vara. Den sociala konstruktionen är en gemensam
uppfattning som skapar mönster och strukturer, som är skapad av oss människor
och samhället.
Eftersom vi alla är sociala konstruktioner där
vi tillhandhåller vissa egenskaper beroende på om vi är tjejer eller killar så
bildas vissa förväntningar på oss, och vi har vissa tankesätt eftersom vi är
socialt konstruerade och formas av det sociala - samhället. Är vi tjejer
förväntas vi tycka om dockor och är vi killar förväntas vi tycka om bilar som
små.
Det finns en generell uppfattning om vad som är
kvinnligt och manligt. Män är starka, rationella, och har oftast lättare att
tänka i tekniska banor. Medan kvinnor är mer mjuka, känslosamma och tänker mer
på omsorg och omtanke. Såhär tänker vi om män och kvinnor. Utifrån ett
socialkonstruktionistiskt synsätt så ifrågasätter man dessa egenskaper som är
typiskt för en man respektive kvinna. Det är inte så att vi föds med att tycka
om en viss färg och är därför inte någon biologisk skillnad. Det är snarare än
social skillnad, där vi har konstruerat dessa tankar, värderingar och
beteenden. Eftersom dessa är socialt konstruerade kan vi ändra dessa
föreställningar. Men är det verkligen så enkelt?
Nej, det är det inte. Vi påverkas ständigt i vår
socialisationsprocess och genom socialisationen lär sig kvinnor att bli varm,
gilla rosa och vara omtänksam. Vi kan fråga oss varför vi människor hela tiden
skapar våra sociala konstruktioner. Vi uppfattar ju våra manliga och kvinnliga
egenskaper som sanna. Vi får ofta höra att kvinnor är på ett visst och män på ett
annat. Varför? Vi människor är i behov av att skapa våra
könsroller för att ordna vår tillvaro. Detta är en del av vår samhällsstruktur,
att vi har en inbyggd könsbild på hur en typisk man/kvinna ska vara. Samhället
har ideal och förväntningar för respektive kön, vilket genus försöker kämpa
emot. Det är viktigt att få mer kunskap om genus, vilket leder till att vi
lättare kan konstruera om oss, definiera på nytt, vad som egentligen är manligt
och kvinnligt, och hur dessa könsroller bör motarbetas. (Forsell, Lärobok i
sociologi)
Uppfattningen om kvinnligt och manligt är inte
evigt vilket kan bevisas genom att det funnits olika normer angående män och
kvinnor runt om i världen och under olika tidsperioder. Det som anses manligt
och kvinnligt ändras hela tiden. Långt tillbaka i tiden i det sumeriska riket
(5000 f. Kr.) sminkade sig både män och kvinnor utan att någon höjde på
ögonbrynen. Under 1700-talet i Europa ansågs det manligt att gråta medan det
idag är ett kvinnligt beteende. (Shenet) (UMO)
Men vi får heller inte glömma att det finns
biologiska skillnader mellan män och kvinnor också. Våra kroppar ser olika ut
och genom forskning har man fått reda på att våra hormonsystem fungerar olika
samt att våra hjärnor skiljer sig från varandra. Dessa kan inte förklaras på
samma sätt som sociala konstruktioner.
Hur uppstod genus?
I Sverige lanserades begreppet genus 1988 av
professor Yvonne Hirdman i Kvinnovetenskaplig tidskrift, som idag är en
tidskrift för Genusvetenskap. Begreppet gender (innan genus) har sina rötter
inom 50-talets psykologi, men det var på 70-talet som amerikanska feminister
började formulera detta på det sätt som idag känns igen inom genusforskning. I
tidigare teorier om gender (genus) ansågs skillnaden mellan kön och genus som oproblematisk.
Kön var något man tog för givet, något som var naturligt och självklart. Genom
att använda genusbegreppet frånkopplat från det biologiska könet har forskare
lättare kunnat se att kvinnors underordning är något man kan förändra.
Idag betonar många genusforskare att gränserna
mellan det sociala, kulturella och det kroppsliga som suddiga. Det är inte bara
genus, utan även kropp och biologi som är invävda i sociala och kulturella
processer. Kroppen fungerar som så att den tar intryck av sätten de används på,
och indirekt påverkas den av de föreställningar och värderingar som omger den.
Kvinnor och män använder sina kroppar på olika sätt, särskilt på en
genussegregerad arbetsmarknad. Olika kulturer kan även ha skilda normer för hur
kvinnor och mäns kroppar ska se ut och behandlas. Kropparna formas då på olika
sätt. Den tidigare gränsen mellan kultur och biologi har idag blivit mer
suddig.
Sedan genusbegreppet introducerades har
forskningen om kvinnors och mäns sociala och kulturella villkor arbetat under
namn som genusforskning och genusvetenskap. Parallellt med detta används också
feministisk forskning, könsforskning och kvinnovetenskap. Inom genusforskning
pågår det ständigt diskussioner om begrepp, metoder och forskningsobjekt. Idag
finns många forskare inom olika genusinriktningar. (Genusforskning)
Hur bör föräldrarna
uppfostra sina barn så att de inte blir påverkade av dessa konstruerade
könsroller?
När det gäller hur man ska ge sitt barn en
könsneutral uppfostran när det exempelvis gäller leksaker och kläder som en
docka eller en bil, eller rosa eller blå, menar Klara Dolk, genusforskare och
förskollärare att det är viktigt med många alternativ till leksaker, lekar,
fritidsaktiviteter och annat. Det som är viktigt att poängtera är att alla
människor, små som stora, är en del av det samhället vi lever i. Vilket både är
bra och dåligt. Det betyder att barn genom sina föräldrar, kompisar, lärare,
far- och morföräldrar och media stöter på olika normer och budskap om hur man
ska vara en tjej eller kille på “rätt” sätt.
Enligt Dolk tycker hon både att vuxna och barn
ska vara delaktiga att diskutera kring dessa normer och budskap om hur man bör
vara som kille/tjej och man/kvinna. Vissa människor tycker det är väldigt
viktigt att passa in i olika sammanhang, medan andra inte tycker det är lika
viktigt. Hon menar att alla människor skulle vinna på att få ett så brett
perspektiv som möjligt att använda sig av. Därför är det jätteviktigt att ge
sina barn, oavsett kön, olika alternativ på exempelvis leksaker att välja
mellan. På så sätt kan barnet välja aktivitet som ofta förknippas med tjejer.
Eller genom att läsa sagor om barn som lekar, och genom det samtala om dessa
sagor och försöka lyssna på vad barnet uttrycker under läsningen, istället för
att vara inriktad på att förmedla det du själv vill att barnet ska lära sig.
Ett annat sätt att ge barnen alternativ i de
lekar som de redan leker är genom att föra in nya inslag i lekarna för att
jämna ut de typiska leksakerna för respektive kön. Men då krävs ett genuint
intresse för barnens lek, annars känner de lätt att det finns ett outtalat
ogillande av den lek de redan leker.
När det gäller genetiska och sociala
förhållanden menar de flesta forskare på att det biologiska påverkar det
sociala - och det sociala påverkar det biologiska. Förr trodde man ofta att det
biologiska är statiskt, men det stämmer inte nu. Det är inte så trovärdigt att
biologin skulle göra så att pojkar gillar grävmaskiner i större utsträckning än
tjejer redan från födseln. Däremot kan grävmaskiner vara ett användbart verktyg
för den som vill göra sig till pojke på ett statusfyllt sätt.
Slutligen är det bästa man kan göra i
uppfostrandet att hitta en balans mellan att föreslå och fortsätta visa sina
barn att det finns fler möjligheter än det som de redan vet om, och samtidigt
försöka att inte bli besviken om de inte fastnar för dessa möjligheter, menar
Dolk. (Aftonbladet)
I artikeln “Psykolog: Sluta försöka göra barn
könsneutrala” av Alf B Svensson i Aftonbladet (2013-01-28) säger Svensson att
vi måste behandla pojkar och flickor olika för att de ska ha samma chans
i livet. Att de flesta föräldrarna vill att barnen ska utvecklas efter sina
förutsättningar och inte hindras av stereotypa könsroller om hur en kille eller
tjej ska vara, menar han på att det inte är något nytt. Både personalen i
förskolan och i skolan har under lång tid försökt bryta de traditionella
könsrollerna, men trots det är det fortfarande 98 procent av förskollärarna som
är kvinnor. Det är även männen som begår över 90 procent av alla våldsbrott,
han säger därför att vi inte har lyckas så bra med det.
Många genusfundamentalister säger att om vi bara
försöker skapa könsneutrala barn genom att behandla både pojkar och flickor på lika
sätt löser vi problemet, skriver han till Aftonbladet. Att ge barnen
könsneutrala namn på sig själva och på leksaker, börja använda ordet “hen”,
förbjuda flickor från att klä sig i rosa och välja genuscertifierade förskolor,
så kommer problemet lösas, menar dem, säger Svensson. Dock menar han på att den
strategin aldrig kommer att lyckas för kön är inte bara en social konstruktion.
Alla skillnader mellan flickor och pojkars beteenden beror inte bara på att vi
behandlar dem olika. Den som vågar ifrågasätta den feministiska
genusvetenskapen utsätts för personangrepp och förlöjligande, säger han.
Någon som har vågat göra detta motstånd är
Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. I
en statlig utredning menar han att det visst finns genetiska orsaker till
skillnader mellan flickor och pojkars beteende. Exempel hjärnan utvecklas olika
hos pojkar och flickor. Flickors hjärna är störst när de är runt 10-11 år,
medan pojkars hjärna utvecklas senare. Pojkar och män har mer av hormonet testosteron
som gör att de kan bli mer aggressiva och har fler tillfälliga sexuella förbindelser.
Flickor är mer språkligt begåvade än pojkar. De är mer ambitiösa och motiverade
till att plugga och få bättre betyg än pojkar. Dubbelt så många flickor läser
vidare på högskola eller universitet till skillnad från pojkar. Flickor däremot
råkar större risk ut för psykisk ohälsa, särskilt i tonåren, vilket kan ha att
göra med att de har en större medfödd sårbarhet, menar Ingvar.
Vi ska därför sluta med att skapa könsneutrala
barn. Ska de utvecklas och inte hindras av biologiska och stereotypa könsroller
bör vi i stället behandla dem olika. Men det ska man inte göra på det
traditionella sättet där man anser att pojkar är tuffa och flickor söta, tysta
och snälla, skriver Svensson.
Vi måste lägga större engagemang att träna
pojkar att bli bättre på att kontrollera son ilska och inte trycka ner andra.
Vi måste motivera dem att ta skolan på större ansvar och utveckla sin
känslomässiga intelligens samt sociala kompetens. Annars finns risk att de om
20 år senare kommer vara olyckliga, lågutbildade män.
På samma sätt som vi måste lära pojkar, måste vi
också lära flickor att tro mer på sig själva, våga säga ifrån och uppmuntra dem
att satsa, ta risker och inte ställa för höga krav på sig själva.
För att ge pojkar och flickor lika stora chanser
att lyckas i livet kan vi inte undervisa dem på samma sätt i skolan. Pojkar är
inte lika bra som flickor på att ta ansvar och arbeta på egen hand. De behöver
mer lärartid i helklass, med samma pedagogik ökar klyftan ännu mer mellan
pojkars och flickors betyg och chanser att lyckas i livet. Pojkarna kommer bli
de stora förlorarna, avslutar Svensson artikeln med. (Aftonbladet 2013)
Genus och jämställdhet,
hänger det ihop?
Man måste ha kunskaper i genus för att så
småningom kunna uppnå ett jämställt samhälle. Genus talar om hur ojämställdhet
uppstår. Genus talar om att de värderingar, attityder och erfarenheter om
kvinnor och män finns i samhället. Att beteckna rosa som en flickfärg och blått
som en pojkfärg är ett exempel på hur vi skapar genus. Genus är inte statiskt
utan förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i
olika delar av världen.
Vi skapar genus ständigt, varje dag och varje
minut. Uppdelning i kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering,
detta är något vi alla gör fast vi inte alltid är medvetna om det.
Sannolikheten är stor att genus redan skapas i förskola och skola, dock vet man
inte om det resulterar i en ojämställd eller jämställd verksamhet. Eftersom
genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi
givetvis försöka skapa genus som leder till jämställdhet. (Jämställdskola)
Vi har tagit del av tre kända teorier om genus
på hemsidan jamstalldskola.se:
1. Hirdmans teori om
genuskontraktet
Yvonne Hirdman är professor i historia och har i
sin forskning beskrivit hur vi har skapat ett genuskontrakt, det vill säga hur
vi skapar olika, osynliga regler, normer, seder och förväntningar om manligt
och kvinnligt i vårt samhälle. Detta kännetecknas av tre vanliga orsaker:
Kvinnor och män hålls isär
Manligt och kvinnligt talas oftast om som
åtskilda från varandra, att de är varandras motsatser, som kallas för dikotomier.
Vi brukar ofta säga: “bråkiga pojkar och tyska flickor”, flickleksaker och
pojkleksaker med mera.
Det manliga värderas högre än det kvinnliga
Det som är manligt har oftast högre status än de
som är kvinnligt. Det värderas till exempel högre för en flicka att kallas
“pojkflicka” än för en pojke att kallas “flickaktig”. Detta kan också ses i att
det som män gör räknas ha ett högre värde.
Alla är med och skapar genusordningen
Vi alla, både män som kvinnor, är med och skapar
genusordningen. Detta gör vi oftast helt omedvetet. Detta upplevs som “normalt”
för oss och att det är så. Vi kvinnor följer också denna manliga struktur trots
att det är vi som vill göra något åt det.
2. Hardings teori om genus
Sandra Harding är professor i Social Sciences
and Comparative Education vid UCLA i Los Angeles. Precis som Hirdman, talar hon
om den uppdelning, dikotomi (motsättning) som finns mellan manligt och
kvinnligt. Men också att det manliga är överordnat det kvinnliga, det finns en
obalans mellan könen (asymmetri).
Harding talar om hur genus påverkar hur vi
tänker och resonerar. Genus finns alltid närvarande och påverkar vårt sätt att
tolka tillvaron. Det beskriver hon som en process som sker på tre olika nivåer:
-symboliskt (normer och föreställningar)
-strukturellt (hur
arbetet är organiserat och uppdelat) T.ex. att pojkar blir mer sedda och
får mer uppmärksamhet av pedagogerna än vad flickorna får.
-individuellt (individens
könsidentitet)
Dessa tre processer samspelar, men det är
möjligt att en nivå kan förändras utan att de övriga påverkas. Denna teori
visar på att man kan arbeta med jämställdhet på flera nivåer. Som pedagog kan
man exempelvis arbeta med barns och elevers föreställningar om kvinnligt och
manligt (symbolisk nivå) och sedan ändra verksamheten, så att den blir
jämställd (strukturell nivå), utan att den är helt bra hemma (individuell
nivå). Det professionella och det privata hänger inte alltid ihop.
3. Ås teori om härskartekniker
Berit Ås är pensionerad professor i
socialpsykologi vid Oslo universitet. Hon utformade teorin om härskartekniker
för att beskriva maktförhållanden mellan män och kvinnor i slutet på 70-talet.
Härskartekniker förekommer både mellan kvinnor och män och mellan vuxna och
barn. De fem härskarteknikerna är:
Osynliggörande - ett sätt att marginalisera genom att strunta i de som opponerar
sig, dvs. de som försöker säga något/uttrycka sin åsikt, genom att inte ge
personen utrymme att få komma till tals.
Förlöjligande - när en
person förlöjligar en annan person genom att göra sig lustig på dennes
bekostnad. Istället för att lyssna på den personen kan det anmärkas på kläder,
utseende eller sättet den pratar.
Undanhållande information - ett annat sätt att härska genom att alla inte blir informerade
om ex. möten och att sedan inte ge ut informationen om vad som beslutats på
mötet.
Dubbelbestraffning - är då negativa sanktioner blir följder oavsett vad man väljer. Som
ett exempel kan en mamma som går på ett möte anses prioritera bort sina barn,
men om hon inte går på mötet anses hon inte prioritera sitt jobb.
Påförande av skuld och skam - är då kvinnor ibland skuldbeläggs. Till exempel om en kvinna blir
våldtagen kan hon ifrågasättas på hennes kläder t.ex. att hon får skylla sig
själv om hon blir våldtagen för att hon hade lättklädda kläder på sig, istället
för att skuldbelägga förövaren.
De har även lagts till tre extra tekniker: “Objektifiering”,
“hot alternativ hot om våld” och “splittring”. Kort sagt handlar
dessa om att hot kan handla om många saker. Det kan uttalas med ord, blickar
eller handlingar av olika slag.
Hen - det laddade ordet
Det könsneutrala ordet hen används alltmer i
dagens samhälle. Det könsneutrala pronomet används på två sätt. Dels genom att
använda ordet till eller om en person vid tillfällen när man inte vet om det är
en man eller kvinna. Då är det bra att säga hen om personen för att inte direkt
könskategoriesera “han” eller “hon”. Hen används också till de personer som
varken identifierar sig som en man eller kvinna. Istället för “han” eller “hon”
föredrar en del att kallas “hen”.
När man ska använda hen beror alltså på
kommunikationssyfte och mottagarna. Det finns inga språkliga hinder av att
använda hen, däremot är det ett ord som har visat sig skapa irritation hos en
del människor. De som är kritiska mot användandet av hen menar på att
könsrollerna kommer förändras. Motståndet kommer oftast från de med en
konservativ syn på vad kön är. Vissa har också en ideologisk syn på kön och
menar på att de vill behålla den genusordning som ser ut på ett visst sätt. (DN
2012) I takt med att man börjar använda hen alltmer börjar ordet bli mer
neutralt och inte lika laddat som innan. Genom att använda ordet så etableras
det, och det är språkbrukarna själva som måste avgöra i vilken utsträckning
till etableringen av hen genom att använda det. Ju fler som använder det, desto
snabbare etableras det. De som vill kallas för han eller hon respekteras och
därför bör de som vill bli kallade för hen bli på bemötta och respekterade på
samma sätt. (Institutet för språk och folkminnen, uppdaterad 2014)
Är leksaker och barnkläder
könsuppdelade eller könsneutrala?
Leksaksföretagen BR och Toys R Us lanserade år
2012 könsneutrala julklappskataloger i Sverige. Det var något som inte kom
undan utan reaktioner, både ris och ros har de mötts av. Båda leksaksföretagen
ägs av danska Top-toy. I artikeln Franska föräldrar rasar mot svensk
leksakskatalog skriven av Katarina Lagerwall (2013-11-24) berättas det om
de könsneutrala leksakskatalogerna. I Danmark beskrev jämställdhetsordförande Pia Adelsteen i
högerpartiet Dansk Folkeparti katalogerna som “löjligt och perverst” och i
Frankrike blev många föräldrar förfärade över katalogen. Frilansjournalisten Johan
Tollgert i Paris säger till P4 Extra: “En stor del människor är upprörda över
det svenska modet att bryta invanda könsroller håller på att vinna terräng i
Frankrike. Man vill inte vända på könsrollerna som man ofta gör i Sverige och
få föräldrar att tänka om och inte klä flickor i rosa och pojkar i blått”
Tollgert säger att flera av de som protesterar emot katalogerna i Frankrike är
“ultrakatoliker” och högerextrema, och att de även protesterade mot samkönade
äktenskap i Frankrike.
Vi har undersökt sajterna Toys R Us,
BR-leksaker, CDON.COM, Jollyroom och Lekmer.se, som alla säljer leksaker. Det
som var intressant var att se hur de kategoriserar sina leksaker och det visade
sig att ingen av företagen delar upp sina leksaker i flick- och pojkkategorier,
de delar alla upp leksakerna efter typ av leksak. Den könsneutrala uppdelningen
har inte alltid funnits. Ett exempel på det är att leksakskedjan Toys R Us förr
delade upp sina leksaker i flick- och pojkkategorier. “Let toys be toys” är en
brittisk kampanjgrupp som arbetar för att leksaksbranchen ska sluta
marknadsföra vissa leksaker och böcker till enbart tjejer och andra till enbart
killar. (Let toys be toys) Deras arbete ledde nu senast till att Toys R Us
inte längre delar upp sina leksaker i flick- och pojkkategorier på sin
webbshop, istället är leksakerna kategoriserade efter typ av leksak och märke.
(Thomsson 2015)
Vi har undersökt även undersökt barnavdelningen
på hemsidorna hos klädkedjorna H&M, KappAhl, Cubus, Ellos, Lindex, Polarn
o. Pyret och Villervalla. Det visade sig att H&M, KappAhl, Cubus, Ellos och
Lindex har en könsneutral avdelning för kläder till de allra minsta,
avdelningen kallades “Nyfödd” eller “Baby”. Därefter vid storlek 86-98 (ungefär
1-3år) kategoriserar butikerna kläderna i en flick- och pojkavdelning. Den
stora svenska klädjätten H&M finns i stort sett över hela världen. Det
innebär att deras barnkläder når ut till en gigantisk stor skara barn och deras
kläder är därför i största grad med och påverkar och stärker vad vi uppfattar
som manligt respektive kvinnligt.
I Aftonbladets artikel Småbarnsmamman: ”Nu får det
vara nog” skriven av Nathalie Mark (2016-03-15) berättar småbarnsmamman
Katarina Eriksson att hon tröttnat på könsuppdelade kläder för barn. Hon besökte
en Lindex-butik och frågade om hjälp när hon fick frågan “Är det en tjej eller
en kille?”. Katarina säger till Aftonbladet: “Man
borde väl kunna köpa kläder utifrån vad man tycker om och inte efter kön?”. Lindex
säger att deras kunder vill ha det uppdelat. Miriam Tjernström, presschef på
Lindex att vissa kunder föredrar att ha barnavdelningen uppdelad i en flick-
och pojkavdelning. Hon säger att de vet att andra kunder inte vill ha ett
uppdelat sortiment och därför kan man handla kläder online utan uppdelning. På
Lindex hemsida kan konsumenten välja att titta på barnkläder utifrån pojk
respektive flickkategorier eller endast titta på kläder efter barnets storlek
och då är kläderna från de tidigare flick- och pojkkategorierna blandade.
Polarn o. Pyret delar inte alls upp kläder efter kön, utan bara efter barnets
ålder. “Vi skapar bara kläder för barn, inte för en han, hon eller hen. Det har
vi aldrig gjort”, säger Anders Wiberg, vd på Polarn och pyret i SVT:s artikel Kön
och barnkläder - så gör butikerna skriven av Maria Makar (2014-08-26).
Hanna Håkansson är grundare och VD för
klädmärket Villervalla. Ett företag som kom till för att fylla ett tomrum som
hon sågs sakna på marknaden, det vill säga färgglada, unisexa barnkläder i bra
kvalitet till ett bra pris. Den första kollektionen släpptes 2005 och idag har
Villervalla åtta egna butiker och en rad återförsäljare inom och utanför
Sverige.
Varför är det intressant och relevant att
undersöka barnkläder? Jo, för att genom kläder
uttrycker vi oss själva och kläder påverkar hur människor uppfattar oss. Kläder
kan därför påverka och stärka vad vi uppfattar som manligt respektive
kvinnligt. Olika klädesplagg, färger och motiv på kläder uppfattas på olika
sätt och därmed bemöts man på olika sätt. De olika bemötande påverkar barnen
och kan sägas uppmuntra de till olika egenskaper. Det är ofta de yttre
attributen som talar om vilket kön barnet har. Kläderna och färgerna signalerar
saker som vi direkt uppfattar som antingen kvinnligt eller manligt. Genom sina
kläder har barnen placerats i ett fack och det leder till att de får olika
behandling. Exempelvis att man pratar med barn olika beroende på vad barnet har
på sig. En rosa klänning möter andra reaktioner och förväntningar än en tröja
med en racerbil. Barnen som har på sig de olika klädesplaggen blir påverkade av
att personer tilltalar de på olika sätt. (Dahmer 2010)
Genom att föräldrar väljer att klä sitt barn på
ett visst sätt så leder det automatiskt till att barnet sätts i ett fack med
förväntningar innan det själv kan välja kläder efter vad hen själv vill. Trots
att barnen själv får bestämma vad de vill ha på sig kommer de fortfarande
påverkas av samhällets normer och värderingar. Utifrån barnets omgivning för de
med sig genom socialisationen. Exempelvis att barnprogram och barnböcker
förmedlar ett visst ideal och på så sätt blir barnen påverkade av normerna som
vad en tjej respektive kille ska klä sig eller leka med. Det är även intressant
att veta att barn som får mycket kommentarer om sina kläder även får signaler
som säger att utseende och de yttre attributen är viktigt. Detta leder till att
barnen påverkas och blir mer medvetna om hur man ska se ut.
Clara Lidström skriver i
blogginlägget “Om barn, könsstereotyper och allt det där” att det
är viktigt att ha en mångfald av kläder att välja på för barnen. Lidström
skriver: “För det är klart att en pojke aldrig kan välja en klänning om han
inte ställs inför möjligheten att bära klänning. Precis som man inte kan säga
ifall man gillar sushi utan att ha fått smaka det.” Genom att ge barnen flera
valmöjligheter vidgar man deras värld. “Målet är att barnen aldrig ska känna
sig begränsade i sina lekar, fritidsintressen, vänner eller personlighet på
grund av sitt kön.”, anser Lidström. (Lidström 2015) Det hör ihop med det vi
nämnt tidigare att olika klädesplagg och
färger och motiv på kläder uppfattas på olika sätt och därmed bemöts man på
olika sätt. De olika bemötande påverkar barnen och kan sägas uppmuntra de till
olika egenskaper.
Slutsats
Efter att vi har undersökt detta om hur genus
påverkar oss och hur genus visar sig i samhället, har vi lärt oss att mycket
beror på samhällets normer. Genom att följa de normer samhällsstrukturen
skapar, reproduceras skillnader mellan könen. Vi har sett att många har olika
åsikter om genus, medan vissa delar samma uppfattning kring genusordningen.
Vissa vill påstå att genus endast handlar om biologin dvs. genetiska anlag,
medan andra som är mer nytänkta menar på att genus till största del är socialt
skapat. Vi har tagit del av olika teorier, olika genusvetenskapare, artiklar
från olika tidningar såsom DN och Aftonbladet, men också genom olika sidor där
mammor själva har delat sina åsikter angående genus och hur de väljer att
förhålla sig till det när de uppfostrar sina barn.
Vi anser att det är viktigt att förskola och
skola arbetar med genus och jämställdhet. Utanför familjen så är förskola och
skolan de första platser som barnen kommer i kontakt med och socialiseras
igenom, det är den sekundära socialisationen. Genom agenter såsom andra barn
och elever eller lärare lär sig barnet bland annat seder, normer och allt som
gör oss till sociala människor. Det är platser där barn och unga får utvecklas
och lära sig om sig själva och världen. Barnen spenderar väldigt mycket tid där
och därför är det bra om dessa är öppna, nytänkande och förstående platser
oavsett vem du är eller vem du vill vara. I läroplanen för förskola och skola
betonas likabehandling och jämställdhet där det teoretiskt finns utskrivet i en
likabehandlingsplan och i läroplanen där det står om jämställdhet.
På samma sätt som att det är viktigt med en
gunusmedveten uppfostran i förskola och skola ska man självklart tänka på det
även i hemmet, att föräldrar ska uppfostra sina barn med genustänk för att
barnen ska få ett så brett tänk som möjligt när de gäller på hur de senare vill
identifiera sig själv. Med en genusmedveten uppfostran kan barnen bestämma helt
och hållet hur de vill vara och hur de vill se ut, utan att hindras pga. av
sitt kön.
Det är bra att vara medveten om samhällets
normer och hur dem påverkar oss. Att t.ex. tjejer som sminkar sig ska göra det
bara om de själva vill, man ska göra det för sin egen skulle och inte för att
samhället säger det. Dock tror vi att det inte är så enkelt för vi tror ändå
att även om man endast sminkar sig för sin egen skulle så påverkas man ändå
omedvetet av samhällets struktur om att kvinnor ska sminka sig, för det är
något som är så typiskt för just kvinnor. Men genom att vara medvetna och få
kunskap om samhällets strukturer kan vi själva ifrågasätta normerna och ta ett
eget beslut om hur vi vill göra. Vi har framför allt lärt oss att genus oftast
är något som vi omedvetet påverkas av. Vi bör bryta mot de traditionella
könsrollerna, så alla människor fritt får bestämma vem de vill vara och hur de
vill se ut.
Källförteckning
Adamsson, Lina, Zamore, Maria (2013), “Hur
ger jag mitt barn en könsneutral uppfostran?”, Hämtat från Viforaldrar.se
Dahmer, Lady (2010), “Kläder påverkar hur vi
uppfattas, hur vi uppfattas påverkar hur vi blir bemötta, hur vi blir bemötta
påverkar vår självbild”, Hämtat från Ladydahmer.nu
Dalen, Karl (2012), “Många är rädda för att
könsrollerna ska ändras”, Hämtat från DN.se http://www.dn.se/kultur-noje/manga-ar-radda-for-att-konsrollerna-ska-andras/
Forsell, Johan (2012), “Genus - det socialt
skapade könet”, Hämtat från Lärobok i sociologi
Genusforskning, “Forskning om Genus”,
Hämtat från Genusforskning.se
Institutet för språk och folkminnen (Uppdaterad
2014), “Hur använder man pronomenet hen?” Hämtat från Sprakochfolkminnen.se
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-sprakrad/granskade-rad/2014-04-30-hur-anvander-man-pronomenet-hen.html
Jämställd förskola och skola (Uppdaterad 2010), “Genus
och genusteori”, Hämtat från Jamstalldskola.se http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml
Lagerwall, Katarina (2013), “Franska
föräldrar rasar mot svensk leksakskatalog”, Hämtat från DN.se
Let toys be toys, Hämtat från
lettoysbetoys.org.uk
Lidström, Clara (2015), “Om
barn könsstereotyper och allt det där”, Hämtat från
blogg.amelia.se/underbaraclara
Mark, Nathalie (2016), “Småbarnsmamman: Nu
får det vara nog”, Hämtat från Aftonbladet.se
Svensson, Alf (2013), “Psykolog: Sluta
försöka göra barn könsneutrala”, Hämtat från Aftonbladet.se http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article16139583.ab
Thomsson, Cecilia (2015), “Stor
leksakskedja slopar könsuppdelning”, Hämtat från DN.se
UMO, “Manligt och kvinnligt är påhitt”,
Hämtat från UMO.se
