Sociologisk Undersökning (klädsel) - Smedra & Ninos

Sociologisk undersökning

Klädsel

Inledning samt bakgrund

Vi har den senaste perioden undersökt varför barn har olika uppfattningar om klädsel. Med det menar vi varför pojkar föredrar att klä sig ”maskulint” och varför flickor föredrar att klä sig ”feminint”. Samt varför färg spelar roll. Vi har tittat närmare på hur barnen tänker kring genus i olika ämnesområden. Just klädseln är ett stort område inom genus och påverkar samhället väldigt mycket. Vi vill komma fram till hur just hur tankarna kring kläder ser ut i varje hem och dagis.

De flesta forskningar visar att flickor och pojkar i mycket stor utsträckning väljer kläder utifrån föräldrarnas sätt att klä sig, samt hur de resterande barnen på dagiset klär sig. Dvs att de biologiska förutsättningarna och socialisationens påverkan är orsaken till hur barn väljer att klä sig eller blir klädda för den delen.

Syfte
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och varför barnen uppfattar klädseln som något viktigt i samhället. Med hjälp av undersökningen kan vi få en tydligare bild på hur barnen påverkas av vuxna och socialisationen på grund av alla värderingar och normer som finns i samhället.

Frågeställningar

Vilken sorts kläder uppfattar barnen som rätt?
Påverkas deras teorier av dess kön?

Hur påverkar föräldrar och socialisationen barns val av kläder?

Avgränsningar
Vi kommer att fokusera på barn som gå på dagis, eftersom att utformningen sker vid den åldern. Studien är avgränsad till endast dagisbarn då barn i den åldern inte är helt klara i sitt tänkande och påverkas av nästan allt runt om kring dem. Vi har valt att bygga denna studie kring två förskolor nära Tumba Gymnasium (kan inte namnen).

Teori

De mest relevanta teorierna för vårt arbete tillhör Max Weber, Yvonne Hirdman och Bronwyn Davies.

Max Weber var en tysk sociolog som föddes 21 april 1864 i Erfurt. Weber, tillsammans med Karl Marx och Emile Durkheim vara grundare till samhällsvetenskapens sociologi. Weber var en av de främsta forskarna som intresserade sig för hur strukturen påverkade på individens sociala handlingar. Ett sätt han forskade på var att tolka olika personers motiv för att lättare skapa en uppfattning för olika situationer och sedan få en bättre förståelse om möstret i människans handlingar i olika historiska händelser. Syftet med detta var att kunna påverka samhällsutvecklingen indirekt, enligt Weber. En handelsteori som Weber var först med att formulera var den sociala handlingsteorin som i princip handlar om att vi handlar utifrån värderingar. Våra värderingar kan bero på samhällets normer, så vi beter oss på vissa sätt utifrån normerna  vi lever med.

Handlingsteorin handlar enkelt uttryckt om att vi medvetet utför handlingar med anledningar. Handlingarna utförs utifrån olika avsikter och ibland utför flera människor i grupper handlingar som skapar olika strukturer i samhället.

Yvonne Hirdman är professor i historia och har tagit fram genuskontraktsteorin som handlar om osynliga normer i samhället som innefattar könsrollerna. Genuskontraktet handlar om hur vi som grupper i samhället skapar dessa osynliga normer när det kommer till förväntningar om hur det ska se ut i samhället. Alltså, det typiska manliga och kvinnliga i samhället, vad som är typiskt feminint och maskulint.

Det finns tre huvudfaktorer som förklarar genuskotraktsteorin. Könen är splittrade, normerna vi har skapat som visar på vad som är feminint och maskulint är särade och är oftast motsatser till varandra, det är något dikotomt. Exempel på det är att kvinnor klär sig i kjolar och klänningar medan män klär sig i skjorta, slips, byxor osv. I dagens samhälle är det maskulina mer värdefullt än det feminina, det ser bättre ut när en tjej är mer maskulin än när en kille är mer feminin av sig. Det är mer fördomar mot manliga homosexuella idag än vad det är mot kvinnliga homosexuella. De manliga syns mer i samhället än de kvinnliga. Det är egentligen vi alla tillsammans som har skapat detta samhälle, det är inte en högt uppsatt person som har bestämt strukturen och ordningen i samhället, utan alla vi har format samhället till det som är idag. Hirdmans teori skiljer sig lite från Webers här eftersom hon säger att vissa personer är med och skapar strukturen omedvetet medan vissa gör det medvetet. Enligt Weber utför vi alla handlingar baserade på medvetna avsikter.

Bronwyn Davies är en forskare från Australien gift med en professor som har en teori som säger att barn utvecklar sina kulturella och sociala kön under perioden i dagis och förskolan. Det barnen gör under den perioden är att följa exempel de ser i sin vardag, med det menar hon de vuxnas beteende. Alltså är det främst föräldrarnas bild av genus som barnen får och hur barnet betraktar sig självt när det kommer till könsrollen.

Undersökning
Undersökningens start gick till att vi tog oss till två förskolor i Tumba och frågade om vi fick ställa lite frågor till barnen. Vi intervjuade omkring 40 barn sammanlagt, 20 från varje förskola, där hälften bestod av flickor och hälften pojkar. Med tanke på att barnen inte riktigt kanske förstår alla frågor så måste man skriva dom på ett lite mer informellt språk, så vi kom fram till att det faktiskt är lättare att gå på känsla istället. Barn är olika och kommer in i själva intervjun olika snabbt. Så det vi gjorde var att ställa lite olika frågor i början för att få igång dom. Däremot frågorna som hörde till undersökningen handlade om vad barnen tycker om att klä sig på olika sätt och vad som är rätt och fel enligt dem. För att dem skulle få en bättre bild av vad vi ville få fram så jämförde vi lite med deras föräldrar, dvs hur barnen skulle reagera om tex pappan gick klädd i kjol osv.

En annan sak som är viktig att få med är att vi intervjuade barnen i enrum, då vi anser att individen kan uttala sig med egna tankar och åsikter utan att påverkas av resten av klassen.

Förskola 1: En förskola med endast finsktalande barn och består av ungefär 40-50 barn. Vi tog oss dit under sociologi lektionen eftersom att vi skulle ha mest tid just då.

Förskola 2: En förskola med barn från alla möjliga nationer och består av över 100 barn. Även då tog vi oss dit under sociologi lektionen för att få så mycket tid som möjligt med intervjuerna.  

Resultat

Sammanlagt 40 barn deltog i undersökningen varav 20 pojkar och 20 flickor. Vi kommer nu att redovisa vårt resultat av dessa intervjuer. i denna del kommer vi att analysera svaren och lyfta fram det som är viktigast för syftet.

Förskola 1: 16 av 20 barn tyckte att flickor ska hålla sig till kjol samt rosa och killar byxor samt blått. De resterande 4 såg inget fel med att pojkar har kjol samt rosa och flickor byxor samt blått.
Av dessa 16 var 9 pojkar och 7 flickor. De 4 resterande bestod av 1 pojke och 3 flickor.

Förskola 2: 18 av 20 barn tyckte precis som första förskolan att flickor ska hålla sig till kjol samt rosa och killar byxor samt blått. De resterande 2 såg inte heller något fel med att pojkar har kjol samt rosa och flickor byxor samt blått.
Av dessa 18 var 10 pojkar och 8 flickor. De 2 andra bestod av flickor.

Diskussion
Syftet med vår undersökning var att få fram hur barn uppfattar och påverkas av könsrollerna i samhället. Det framgick tydligt att barnen främst påverkades av sina föräldrar vilket är troligt eftersom föräldrarna uppfostrar och följer barnen en stor del av livet. Det var konstigt för majoriteten av barnen att deras föräldrar skulle byta klädsel, dvs. att mamman gick med kostym till jobbet (beroende på vilket yrke det var så klart) och pappan med kjol eller klänning. Barnen tyckte det var roligt och skrattade så fort vi frågade om hur de skulle reagera om föräldrarna bytte kläder. Med tanke på de tre teorierna vi använde i vår undersökning, handlingsteorin, genuskontraktsteorin och det Davies säger så förstod vi att svaren vi fick från barnen var värderingar från antingen föräldrarna eller lärarna på förskolan, även från eventuella äldre personer. Vi handlar utifrån våra värderingar, och barnens värderingar bygger på äldres värderingar som barnen lär sig ifrån. De osynliga normerna som vi har skapat påverkar barnen som är nästa generation och som kommer att föra vidare normerna eftersom man som ett barn inte är mogen nog för att veta det. Det kan antingen ske en stor förändring där nästa generation påverkar normerna eller så fortsätter normerna vi har idag att sätta spår i framtiden. Det beror på hur nästa generation utvecklas i äldre ålder och hur de resonerar kring könsrollerna. Idag bär kvinnor ändå mer maskulina kläder som skjorta och kostymbyxa så det är inte omöjligt att det i framtiden ändras mer och att könsrollerna beblandas mer. Varför barnen följer sina föräldrars spår kan förklaras med Davies teori där hon säger att barnen skapar sina kulturella och sociala kön i förskoleåldern och att det är föräldrarna som ses som förebilder som påverkar barnens sociala och kulturella kön.

Minoriteten av barnen vi intervjuade tyckte inte det var konstigt att föräldrarna bytte kläder, dvs. att mamman klär sig i blåa byxor och pappan i rosa kjol. Det kan bero på att dessa föräldrar inte skiljt på färger framför barnen, att barnen både fått rosa och blåa kläder och att det inte funnits stora könsskillnader i den familjen.

Källförteckning

https://sv.wikipedia.org/wiki/Max_Weber

https://sv.wikipedia.org/wiki/Handlingsteori

http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

http://bronwyndavies.com.au/about-bronwyn

Sociologisk undersökning (Genus) - Yaren & Esme

Sociologi undersökning

- Barns uppfattning om genus traditionella leksaker

Inledning med bakgrund

Vi har sedan ett år tillbaka varit intresserade av att undersöka varför barn har olika uppfattningar om leksaker. Då menar vi varför pojkar väljer att leka med bilar och ”pojkleksaker” och varför flickor väljer att leka med dockor. Eller varför pojkar tror att blå färg är för de och rosa för tjejer. Vi har på senare tid börjat intressera oss för hur barnen tänker kring genus i olika ämnesområden. Vi valde ut som sagt ämnet leksaker för att fördjupa oss i det ämnet. Anledningen till att det blev leksaker är att vi tror att barnen har mycket åsikter om ämnet för att det är en stor del av deras vardag. Vi vill komma fram till hur leksaker är i fokus hos barnen både hemma och i förskolan samt hur leksaker kan definiera vilket kön det är på ett barn.

Den tidigare forskningen visar att flickor och pojkar i mycket stor utsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster och detta betyder att leksaker är med och påverkar barns tankar samt könsroller. De biologiska förutsättningarna och socialisationens påverkan är orsaken till hur barn väljer leksaker.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s.33)

Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. (Lpfö98, s.33)

Nyckelord: Barn, leksaker, Genus

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barnen uppfattar det genus traditionella leksakerna som samhället och tidigare forskningen menar. Med hjälp av detta kan vi få en tydligare bild på hur barnen påverkas av vuxna på grund av dolda normer och värderingar som finns i samhället.

Frågeställningar:

• Hur uppfattar och väljer barn genus traditionella leksaker?
• Hur påverkar föräldrar och syskon barns val av leksaker?

Avgränsningar: Denna uppsats inriktar sig mot barns uppfattning om genus traditionella leksaker dvs. hur barnet ser på traditionella leksaker ur ett genusperspektiv. Vi kommer endast fokusera på barn vid fyra till fem årsåldern i förskolor för att få reda på deras uppfattningar om leksaker. Vi har avgränsat studien till endast förskolebarnen för att barn vid fyra till fem årsåldern är omogna och alldeles ny i hjärnan, det är därför barnen tar hänsyn till vad deras omgivning tycker och tänker. Vi fokuserade mycket på förskolor som ligger i Fittja som ‘Myran’ och ‘´Steget’ eftersom det finns få svenskar men flera barnen med invandrar bakgrund. Vi var nyfikna på hur det skulle kunna se ut för barn med svensk bakgrund och barn med invandrar bakgrund.

TEORI: Vi kommer att utgå ifrån två teorier, Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Bronwyn Davies teori. Vi tror att dessa två teorier passar in till vår undersökning eftersom det handlar om osynliga normer kring könsroller, det manliga och kvinnliga rollen som finns i samhället.

Yvonne Hirdman är en professor i Historia och har sin forskning beskrivet om hur vi individer skapar olika osynliga normer, seder, förväntningar om det som är manligt och kvinnligt i vårt samhälle, alltså ett genuskontrakt. Detta kännetecknas av tre huvudsakliga principer som brukar förekomma:

Kvinnor och män hålls isär

Det som anses vara manligt och kvinnligt hålls isär och är helt olika saker och kan oftast vara varandras motsatser som kallas för dikotomier.  Vi talar om exempelvis “bråkiga pojkar och tysta flickor”, flickleksaker och pojleksaker med mera.

Det manliga värderas högre än det kvinnliga

Det som är manligt har högre status och värderas högre än det som räknas att vara kvinnligt. Till exempel en flicka som kallas för “pojkflicka” värderas högre än en pojke som kallas för “flickaktig”. Det som har med det manliga könet att göra ger dig ett högre värde.

Alla är med och skapar genusordningen

Det är vi människor, både kvinnor och män som skapar genusordningen. Det här upplevs att vara  “normalt” för oss därför kan det vara en del personer som skapar genusordningen medvetet och det finns även personer som är omedvetna. Det Hirdmans teori menar är hur genuskontraktet kan skapas på gruppnivå och som ett mönster i samhället.

Enligt Yvonne Hirdmans (2001) genuskontrakts teori så handlar det om att samhället har blivit påverkade på grund av oss individer som har skapat dolda normer och värderingar som anses vara kvinnligt respektive manligt i samhället, som har lett till att människorna har fått ett genussyn.

Enligt Davies (2003) teori under barns förskoleåldern så skapar de sitt kulturella och sociala kön. Det Davies (2003) menar att det är vuxna som bidrar till att barnet tänker som de gör och det är de vuxna som är ansvariga till vad barnet har för genussyn, och hur barnet ser på sin egen könsroll. Det är vi människor som skapar det sociala och kulturella mönstret som finns i samhället.

Tidigare undersökning

Carola Rembell, lärarstudent vid Norrköping, har gjort en undersökning om barns uppfattning av leksaker ur ett genusperspektiv år 2008. Syftet med hennes undersökning var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. I hennes undersökning kom hon fram till att fler pojkar skrattade då de skulle berätta om lek med en leksak som flickor förväntas leka med, eller så kunde de inte berätta hur de skulle kunna tänka sig att leka. Hon kunde även se exempel på flickor som skrattade försynt åt ”pojkleksakerna”, men inte i samma utsträckning. Inflytande från syskon och vänner kan vara olika orsaker till barnen genusstereotypa beteende. Men den största anledningen är föräldrarna enligt henne.

Vi kan även se en annan tidigare undersökning av Joakim Chienh och Sebastian Ekdahl. De har gjort en undersökning om barns tankar kring förskolans leksaker. Syftet med deras rapport var att undersöka hur barn ser på förskolans leksaker och deras arbete utgick från ett barnperspektiv.  De kom fram till att barnen är övertygade om att det finns pojk- och flickleksaker och dem vet bra vilka leksaker som hör till vilken grupp. Barnen är medvetna om vilka leksaker som hör till kategorin flickleksaker respektive pojkleksaker men detta betyder inte att pojkar endast leker med pojkleksaker utan barnen leker med de leksaker som bäst passar till omgivningen. Placeringen på leksaker spelar roll när barn väljer leksaker, nåbara leksaker används oftare för att de är synligare. Detta bidrar till att de leksaker som är svåra att få tag på som barnen tycker om inte används för ofta.

Kort om vår undersökning och dess utformning och villkor

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn uppfattar genustraditionella leksaker som samhället och tidigare forskning vill påstå. Studiens fokus är att undersöka barns uppfattningar om leksaker som vuxna ser som passerande utifrån den traditionella könskodningen.

Vi har genomfört vår undersökning på två dagis i Fittja. Båda dagisen är i närheten av där vi bor och därför gick vi dit när vi hade tid och när alla barnen var på plats. Vi ställde några frågor till sammanlagt 20 stycken barn om deras uppfattning av leksaker. Det var tio flickor och tio pojkar. Barnen var 4-6 år gamla. Vi fick även lov att spela in det barnen hade sagt.

Undersökning

Vår undersökning genomfördes genom att vi gick till två förskolor i Fittja och ställde några frågor till sammanlagt 20 stycken barn. Det var tio flickor och tio pojkar. Till vår hjälp hade vi bilder på två leksaker som skulle utgöra ett diskussionsunderlag.

Förskolan myran: Förskolan myran ligger fem minuter ifrån där vi bor. Förskolan ligger väldigt nära centrum och är väldigt stort med flera tusen barn/elever. Det var den här förskolan vi gick till först. Vi gick dit väldigt tidigt en fredag morgon vid tio tiden innan vi började med vår lektion som börjar klockan tolv. Vi valde att gå just den tiden för att vi ville intervjua barnen efter att de ätit frukost då de blir som piggast och för att barnens lärare bad oss om att komma efter 10 tiden. Vi var mer intresserade av tiden och just den dagen.

Den andra förskolan vi valde att gå till är förskolan steget som ligger precis framför centrum. Chefen för förskolan är turk och lärarna är för det mesta turkar eller kurder och därför var vi mer intresserad av att gå till ett ställe där vi kan känna oss bra.  Vi var o förskolan myran ungefär en timma och därefter kom vi till förskolan steget och där var vi ungefär ett och en halv timma för att vi fick äta lunch med barnen. Det kändes rätt bra att få intervjua barnen och lyssna på deras åsikter.

Resultat

I vår undersökning deltog sammanlagt 20 stycken barn på förskolor i Fittja, varav 10 pojkar och 10 flickor. Vi kommer här att redovisa vårt resultat av de intervjuer vi gjort. Vi kommer i detta kapitel analysera alla svaren och ta upp det som är mest intressant för vårt syfte och våra frågeställningar. Rubrikerna som kommer bearbetas är barnens syn på leksaker och vad de anser om pojkleksaker samt flickleksaker. Sedan kommer vi att ta upp förskolans leksaker och leksaker hemma.

Deras syn på leksaker

När vi var på förskolorna påbörjade vi med intervjuerna. Vi började med att ställa frågor lite allmänt om leksaker och vad barnen anser om leksaker. Vi frågade barnen om vad de tycker om leksaker och vilka leksaker de uppskattar högt. Vi fortsatte med att tala om ifall det fanns leksaker som de inte tycker om att leka med eller avstår ifrån att leka med. Genom att få svar på dessa frågor kom vi in på ämnen som nämnde genus.

Definition av leksak

En leksak är något man leker med enligt barnens tankar. Leksaken är någonting man kan leka med och sen finns det leksaker som är med elektronik.

Man leker med leksaker och sen finns det andra leksaker som till exempel en bil med fjärrkontroll. Bilen kör när jag vill med kontrollen.(Kille 4 år)

Killen beskriver att leksaker kan vara både med eller utan elektronik och som exempel tog han upp om bilen.

Leksak är bara för barn tycker jag. Man leker när man har tråkigt och jag tror att tjejer leker med dockor och killar med bilar.(Tjej 5 år)

Tjejen berättar att endast barn kan leka med leksaker. Hon tar även upp att tjejer leker med dockor och killar leker med bilar.

Flickleksak

Både flickorna och pojkarna ansåg att det fanns flickleksaker. Barnen förklarade tydligt vilka typer av leksaker som flickor ska leka med. Barbie eller dockor samt ponnyhästar sa de flesta.

Barbiedockor och pärlor.(Kille 4 år)

Ja, barbiedockor och ponnyhästar leker tjejer med.  (Tjej 5 år)

Mm, dockor som man kan sminka och barbie.  (Tjej 4 år)

Pojkleksak

En pojkleksak ansåg alla barnen, både pojkarna och flickorna att det fanns. Barnen förklarade tydligt vilka typer av leksaker som pojkar ska leka med och de alla var överens om att leksaker med egenskaper av fara och hjältegestalt och elektroniska föremål är leksaker som är för pojkar.

Motorcyklar, bilar och byggaren Bob lådan.  (Tjej 5 år)

Superman, Spiderman och Batman.  (Kille 6 år)

Bilar med kontroll, motorcykel och bygga. (Kille 5 år)

Förskolans leksaker

De flesta av barnen tycker att förskolans leksaker är roliga och att alla leksaker som finns på förskolan är underhållande med undantag från något barn som inte gillar att leka med dockor, i övrigt uppskattas alla förskolans leksaker. För det mesta leker flickor med de som barnen anser vara ”flickleksaker” och pojkar leker för det mesta med saker som barnen ansåg vara ”pojkleksaker”.

Ja, jag tycker om att leka med dockor som barbie i dockrummet med mina kompisar. (Tjej 4 år)

Jag tycker inte om tjejleksaker men älskar alla leksaker ändå. (Kille 5 år)

Leksaker hemma

Det är faktiskt inte så många skillnader mellan vad barnen leker på förskolan och vilka leksaker de leker med hemma. Barnen leker helst med leksaker som datorspel, fartfyllda leksaker, elektroniska leksaker mm. Vi kan tydligt se att barnen leker med material som de på något sätt kommit i kontakt med innan som tv.

Spel som man brottas med brukar jag spela på min dator hemma. (Kille 5 år)

Mina barbiedockor leker jag med hemma och pusslar också. (Tjej 4 år)

Diskussion: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barnen uppfattar det genus traditionella leksakerna som samhället och tidigare forskningen menar. Frågor som vi har ställt till barnen tyckte och tänkte samma sak. Deras tankar och synsätt påminner om varandra. Eftersom barnen bor i ett samhälle där det finns enligt Hirdmans genuskontrakts teori dolda normer och värderingar så är det inte alls ovanligt att barnen tänker och tycker samma sak. Flickorna anser att dockor är ett leksak för flickor och inte för pojkar vilket pojkarna håller med om. När det gäller leksakbilar, superhjältar (spiderman, superman, batman) osv. så anser pojkarna att bilar och superhjältar är något för pojkar. Alla killar som vi intervjuade hade nästan samma svar och det var som om alla barn i förskolan hade redan blivit påverkade av samhället. Genussynen försvann aldrig utan det finns fortfarande idag bland människor som är orsaken till detta.

Enligt Davies teori barn under förskoleåldern skapar själv sitt kulturella och sociala kön det vill säga det är vuxna som bidrar till att barnen tänker som de gör. Föräldrarna och syskonen till barnet reagerar inte på barns val av leksaker eftersom det är barnets omgivning som påverkar barnets sätt att tänka. Exempelvis när ett barn fyller år och ska få presenter så får flickor leksaksdockor, leksaker som anses vara “tjejigt” och pojkar får leksaksbilar, leksaker som anses vara “killigt”. Eftersom de flesta små flickor intresserar sig på dockor som exempelvis barbie-, bratzdockor så betyder det inte att det är en leksak för tjejer utan det har mer med intresset att göra, samma sak gäller för pojkar fast med leksaksbilar, superhjältar osv. Det vi har kommit fram till är att barnen har fått genusstereotypa beteenden och det finns många olika orsaker till det. Det kan vara inflytande från sina närmaste så som syskon, kompisar, föräldrarna, släktingar, men det största orsaken till det är alltså vuxna som står för den främsta anledningen till barnens stereotypa beteende.

Källförteckning:

Jämställd förskola och skola, Genus och genusteori, (senast uppdaterad: 2010-10-31) http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

Jacob Packalén Rosberg, Barns lek utomhus och inomhus, (2015)

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:907000/FULLTEXT02.pdf

Carola Rembell, Genus och leksaker, (2008)

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:18382/FULLTEXT01.pdf