Den slutliga rapporten - Lana, Klaudia & Stefani
Inledning & Bakgrund
I detta arbete har vi valt att studera ämnet genus. Genus är ett aktuellt ämne och granskas noga i många studier överallt i världen. Vi valde att arbeta med genus i samband med normer och samhälls-strukturer. Vi valde att studera normer som bildas redan vid det tidiga stadiet i livet, alltså valde vi att undersöka hur barn från ålder 5 till 6 ser på detta.
Vi gjorde vår undersökning med hjälp av intervjuer med förskole barn i en skola som befinner sig i Södertälje samt Tullinge för att inte avgränsa målgruppen. Målet med undersökning var att kunna kartlägga tankar och idéer små barn har om genus och hur bägge könen skall agera. Detta var intressant för oss då individen störtter på normen när de integreras i samhället. Vi vet att normer, seder och stereotyper är en del av hur samhället funkar däremot har vi ingen information kring när dessa skapas och ramas in i individens tankesätt.
Syfte & Frågeställning
Syftet med detta arbetet är att karlägga idéer och tankar som förskole barn har kring genus. Hur avspeglar sig normer samt stereotyper på mindre barn? Har dessa någon påverkan på deras tankesätt? Detta svarade vi med hjälp av en intervju där man frågade frågor kring hur könen skall agera, göra i hemmet samt så bad vi barnen att tilldela kön på vardagliga föremål.
Vad ska en mamma respektive pappa göra i hemmet? Vilka färger tillhör vem? Vilka sysslor och föremål används mest av vilket genus?
Avgränsningar
För att arbetet skall avgränsas valde vi att samtala och intervjua endast barn mellan 5 och 6 år i två skolor som befinner sig i Södertälje och Tullinge. Arbetet tenderar att bli för stort om vi väljer mer än två skolor och fler åldersgrupper. Vi valde dessa åldrar för att barnen är i det tidiga stadiet i livet. Vi valde även dessa två skolor för att Södertälje är en ort med majoriteten invandrare och Tullinge är en ort med majoriteten svenskar. Vi ville undersöka om det fanns någon större skillnad i vad barnen tyckte och om samhället runt omkring de påverkade dem.
Tidigare undersökningar & Teoretisk bakgrund
För att förundersöka och testa våra hypoteser så började vi fråga barn på stan, självklart med målsmans tillåtelse, och vi utforskade även våra nära och kära så som syskon, kusiner och vänner.
Teorin som passar in i vår undersökning är Yvonne Hirdmans. Hennes teori handlar om genus och genusklyftor. Hon utgick från tre punkter; kvinnor och män hålls isär, det manliga värderas högre än det kvinnliga, alla är med och skapar genusordning.
Som sagt hade vi tidigare testat undersökningen på småsyskon och även kusiner, vi fick relevanta svar och liknande svar till de barnen svarade i skolorna. Vi utgick från genus, att endast fråga om kvinnan och mannen. Hur de båda handlar hemma och vilka vanor de har.
Teorier som Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber inkludera vi inte. Vi läste om dem och insåg att de handlade mer om sociologin i stort sett. Det handlade om kapitalism, strukturalism och rationalisering, man kan dra slutsatser till deras verk och jämföra relationerna och de sociala handlingarna, men vi valde att utgå från genus som vår teoriska bakgrund.
Vi valde att se vilken roll kön spelar i samhället genom ett genusperspektiv. Vi visade en bild på en verkstad och en bild på ett kök, det var nästan uppenbart att få svaret “pappor jobbar i verkstaden och mammor diskar”. Genom denna undersökning får vi reda på förhållandet mellan könsroller.
Kort om undersökningarna, dess utformning & villkor
Eftersom vi valde att undersöka hur förskolebarn tänker kring genus och dess tillhörighet och förväntningar så ansåg vi att det var bäst att besöka en del förskolor och intervjua ett par barn direkt, för att kunna få en så bra bild som möjligt om hur barnen tänker. Vi tog med flera olika bilder på olika motiv och färger för att sedan fråga barnen vad de tänkte på utifrån ett genusperspektiv. Vi frågade även vad föräldrarna gör i hemmet Huvudsyftet var att se vad barnen klassade som manligt respektive kvinnligt. Vi gick även till olika slags skolor just för att se ifall barnen har olika svar i vanliga skolor och i skolor som ligger i lite “finare” områden.
Undersökningen
Vi gjorde två huvud-undersökningar. Villkoren och utformningen av dem var inte olika, utan den enda skillnaden mellan de två granskningarna var, som vi tidigare skrivit, områdena. Den ena skolan ligger i ett vanligt område i en vanlig ort i Södertälje, den andra skolan ligger i ett lite rikare område i Tullinge. Syftet med detta var alltså att se huruvida barn som bor på olika slags trakter har fått olika uppfattningar om vad genus egentligen innebär samt om vad som klassas till vilket genus. Vi hade förberett våra frågeställningar innan vi besökte skolorna och vi var väl förberedda att intervjua barnen. Vi åkte med hypoteser och förväntningar som är lika vanliga och förväntade som svaren vin fick.
Resultat
Det resultat vi fick stämde väldigt bra med våra antaganden. Barnen ansåg att blått, grönt och svart är männens färger och att rosa och rött tillhör kvinnorna. När vi frågade varför de trodde så, var svaret vi fick: Det bara är så!
Vi frågade även om inte en man kan ha rosa på sig och en kvinna blått, till vår förvåning så svarade barnen faktiskt ja.
Om man går tillbaka till våra frågeställningen, så kommer våra hypoteser tillbaka till att stämma in med resultaten av våra undersökningar. Mamma diskar och städar hemma medan pappa ligger i soffan eller jobbar i garaget.
Det som absolut inte stämde med våra tidigare teorier om vilka svar vi skulle få var att alla barn hade precis samma svar både i dem olika skolorna och de vi gjorde förundersökningar med. Inte en enda svarade mer annorlunda än dem andra. Svaren vi fick var inte konstiga utan fullt förväntade. Nu när sociala medier är fullproppat med diskussioner kring genus och dess tillhörighet samt att det finns aktivister, så som Freja Lindberg och Zara Larsson som får mycket uppmärksamhet just på grund av sina kamper till att förändra samhällets normer vad gäller kön och genus, så kan man tänka sig barnen idag hade kunnat ha annorlunda svar, men å andra sidan så är de barn. Sociala medier har inte riktigt blivit aktuellt för dem än samt att detta ämne är relativt nytt och inte så omdiskuterat samhällsvis.
Diskussion
Lana
Det man nu kan konstatera är att samhället fortfarande är utformat i vad som tillhör man respektive kvinna och vad man ska jobba med eller göra i hemmet beroende på om man är man eller kvinna. Det var som sagt icke förväntat att precis alla barn skulle ha samma svar, trots att de kom från helt olika områden. Jag anser att det har att göra med att man alltid gjort en skillnad på man och kvinna och att det kommer att ta tid att förändra. Dock så kommer det möjligtvis bli förändringar nu när människor agerar starkt i olika syften, så som inom feminismen. Att barnen svarade “jo” när vi frågade ifall män kunde ha rosa och kvinnor blått tror jag inte beror på att de tyckte att det var möjligt, då hade de sagt det från början, jag tror att de tvekade efter att vi ställde frågan och att de kände sig pressade till att svara “jo”.
Stefani
Det jag anser efter undersökningen är att samhället alltid kommer att vara utformat efter de normer vi växt upp med. Det ändras lite med tiden att fler killar vågar komma ut och berätta att de är homosexuella, men det gör inte så stor skillnad.. Blå kommer alltid att vara en killfärg enligt barn och även vuxna och rosa kommer alltid att vara en tjejfärg. Det jag anser är att det kommer alltid att finnas en skillnad mellan kvinnor och män antingen om det handlar om färg, lön eller arbete. Om man försöker jämställa lönen, dyker en annan sak upp och det fortsätter utan någon stopp. Jag tycker iallafall att skillnad är en bra sak. Att barnen vet vad som tillhör en kille och en tjej är bra, men det dem måste veta är även att det är ok för tjejer att ha blå och för killarna att ha rosa.
Klaudia
Undersökningen vi gjorde hade som syfte att klargöra hur barnen tänker kring ämnet genus. Hypotesen vi ställde innan vi gjorde undersökningen var grundat i normer samt generella åsikter som vi har plockat på oss. Det var viktigt för mig eftersom jag ville se när normer och dessa tankesätt ramas in i barnens synesätt, alltså ifall de redan vi 4-6 år åldern hade tankar som var formade på normer. Genus är som redan tidigare sagt, är ett socialt kön, alltså något som inte alltid har med det medfödda könet. Vilka egenskaper en individ har präglar vilket kön de rammas in i. Barnens tankesätt var utformad med hjälp av sådant de ser och har lärt sig i hemmet eller den primära och sekundära socialisationen ett bestämt genus behöver inte alltid var något negativ eller ses som en påtvingad roll som ges av omgivningen. Genus är också könet som konstanteras vid födelsen för att underlätta resterande stadier i livet som exempelvis yrkeslivet, fritidslivet eller egen familjebildning. Problematiken kan uppstå då barnet inte tilldelas ett genus och sedan har det svårt att integreras in i samhället då den inte passar in i någon roll. Både kvinnor och män har gena egenskaper samt roller som bestämmer hur man ska vara. Utan detta kan individen ha problem med att passa in och där med bilda viktiga gemenskaper.
Litteraturlista/källförteckning
Internetkällor
Instagram - @frejalindbergs & @zaralarsson
http://www.genusfokus.se/om/vad-ar-genus/ , Genusfokus , hämtad 17/05-2016
https://sv.wikipedia.org/wiki/Genus_(k%C3%B6nsbegrepp) , Wikipedia , hämtad 17/05-2016
Artiklar
http://www.svd.se/bangstyriga-barn-utmanar-genuspedagogik-34pq , Svenska Dagbladet, Bångstyriga barn utmanar genuspedagogik av Klara Dolk, Hämtad 17/05-2016
Tack!
SvaraRaderaNader