Sophia E: Intervju med Marknadschef på Nordisk Film

Intervjuare: Sophia E

Intervjuad: Marknadschef på Nordisk Film

Mitt syfte med intervjun är att ta reda på vad marknadsföringen har för betydelse för en film och vilka slags filmprojekt som stöttas.

Vad avgörs om det satsas pengar på reklam för en film?

Om filmen har potential eller inte, det vill säga om filmen har chans att få många biobesökare. Ju fler biobesökare vi tror att filmen kommer ha ju mera marknadsföringsbudget har vi att använda för att marknadsföra filmen.

Hur ofta blir tittarsiffrorna som beräknat?

Ganska ofta, faktiskt. Och det beror väl kanske på att vi är duktiga på att förstå målgrupperna och att vi är duktiga på att analysera filmernas potential, alltså hur intressanta de kommer vara för biobesökaren.

Vad har marknadsföringen för betydelse för om det går bra eller dåligt för en film?

Den har stor betydelse! Vi tror inte att publiken är så pålästa att de vet när filmerna har premiär och vad det är för typ av filmer. Annat är om det är en film som redan är ett känt varumärke, som kanske är en del av en franchise, alltså en del utav en serie av filmer. Då har man redan koll på filmen och tyckte man dem var bra så har man kanske koll på när nästa kommer. Men vi tror ju inte att den vanliga publiken är så pålästa att dem vet eller känner till vilka filmer som kommer eller om det är en film som dem kommer att tycka om så vi måste ju tala om det för dem. Vad det är för typ av film, när den kommer och visa trailern och visa affischer och så, så att man ska locka till att bli intresserad av att köpa biljetter. Så det går inte att lansera film utan att göra någon typ av reklam eller marknadsföring. Det tror jag inte.

Hur avgörs det vilka produktioner som ska få ekonomiskt stöd?

Vi har lite olika kriterier som vi tittar på. Dels så ska det ju vara ett manus som vi tycker om, en historia som vi gillar och som det finns potential i. Sen tittar vi också på hur konkurrenssituationen ser ut under den tiden som det är tänkt att filmen ska ha premiär. Och ligger det då redan, låt oss säga två svenska komedier den här perioden och det här är en ny svensk komedi så kanske vi tycker att det finns för många svenska komedier under den här perioden så det funkar inte. Och antingen kan man då välja mellan att flytta den här filmen till en annan period eller också tänka att det finns redan liknande filmer på den här marknaden så det här kommer inte att vara intressant alls. Och sen så tittar vi på vilken målgrupp vi tror att manuset eller filmen har och så tittar vi på hur stor den målgruppen är och hur intresserade den målgruppen är att gå på bio. Och så tittar vi på potentialen vad gäller vad det ska vara för skådespelare med och vilken regissör det är som ska göra den och hur starka de är som marknadsföringselement. Så det är massa olika kriterier som ska falla på plats innan vi tycker att det är något som vi säger ja till.

Hur svårt är det att producera film utan stöd från en större organisation, till exempel Svenska Filminstitutet?

Det är nästan en omöjlighet. Sverige är en sådan liten marknad och det är så svårt att få svenska filmer att lanseras i andra länder, till och med i andra nordiska länder är svårt för svensk film. Vilket gör att det är bara svenska marknaden som ska betala lanseringen och hela produktionen och då måste man komma upp till en viss mängd människor, en viss mängd publik, för att man ska få tillbaks sina pengar och eftersom att det kostar kanske någonstans mellan 20 och 30 miljoner att göra en vanlig svensk film så är det svårt att ta risken att ligga ute med pengarna själv och ta hjälp av annan finansieringen, Filmpolare till exempel, eller tv-kanaler eller privata investerare. Dem kommer ju inte vilja lägga mer än en viss andel och då är det ofta så att man är beroende av att Svenska Filminstitutet ger produktionspengar in i projektet som en bas att börja ifrån och när man har fått den basen är det då det blir lättare att hitta andra finansiärer. Men det beror lite på vad det är för typ av film också men oftast är det så. Det är svårt att göra film utan stöd.

Hur många av dem som ansöker är det som får stöd?

Oj, det vet inte jag. Men det finns ju två olika stöd, det finns ett stöd som heter produktionsstöd och då är det två filmkonsulenter som jobbar på filminstitutet som då bestämmer vilka projekt det är som får stöd eller inte och de har ju en pengapott som är lite olika från år till år så att då kan ju dem välja att en film får 5 miljoner, en får 8 miljoner, någon film får 11 miljoner och en får 1 miljon så det är lite grann hur länge pengarna räcker. Och sen så finns det någonting som heter autostöd och det är ju en pott på 36 miljoner och varje film som kvalificerar sig för ett autostöd, och då ska det ju vara en kommersiell produkt och en film som ses utav mer än 2 miljoner människor eller att man har det estimatet i alla fall. Då får den filmen 6 miljoner och då är det totalt sex filmer som kan få det stödet, autostöd, och sen är dem pengarna slut. Så det hänger väldigt mycket ihop med hur många filmer det är som söker de olika stöden och hur starka dem är och det är konsulenterna som bestämmer hur mycket pengar dem fördelar på varje titel. Så det är jättesvårt att säga.

Hur väljs vinnarna till Guldbagge-priset?

Jag sitter ju med i den juryn och det är en nomineringsjury på 36 personer som är representanter från alla olika yrkesgrupper som har med film att göra, dels bakom kameran. Det är någon från dem som jobbar med foto, någon som jobbar med kostym, någon som jobbar med dekoration och scenografi. Sen är det också producenter och regissörer och sen är det skådespelare som alltså är framför kameran och så är det maskörer, distributörer och marknadsförare. Så att alla yrkesgrupper som finns i branschen är representerade i den här gruppen. Sen delas man in i fyra eller fem olika grupper, jag kommer inte riktigt ihåg, man delas in så att man röstar på dem kategorierna som man har mest kunskap i. Så om man ska rösta på till exempel dekor och mask och kostym då är man i yrkesgrupper som har mera yrkesmässig kunskap i dem kategorierna för dem är mest lämpade att se om det är ett bra arbete eller inte. Jag sitter i en grupp som röstar på bästa film, bästa regi, bästa manliga och kvinnliga huvudroll och bästa manliga och kvinnliga biroll. Min grupp kommer att tillsammans sätta oss och diskutera fram tre stycken kandidater till var och en av dem kategorierna och sen när vi är överens om vilka tre kandidater det är så lämnar vi det till en sista jurygrupp som då bestämmer vem av dem det är som vinner.

Vad har priset för betydelse för framtiden för en regissör eller för filmen som får priset?

Jag tror att alla priser man vinner som yrkesperson är så klart bra för då kan man skriva upp det på IMDB, till exempel att man är Guldbagge-belönad eller Guldbagge-nominerad. Lika som man gör i USA, där skriver man ofta att man är Academy Award Nominee eller att man är Academy Award Winner så att man talar om att man faktiskt har vunnit priser för någon insats man har gjort. När det gäller filmen så beror det ju lite grann på om filmen hade premiär i början på året och får priset i början av året efter då finns ju inte filmen på biograferna längre och då betyder det ju inte så mycket för filmens skull. Men om den hade premiär i slutet av året och fortfarande finns på biograferna så är det klart att ett pris betyder mycket för besökssiffrorna också.

Vad menas med ett “filmfönster”?

Vi delar ju upp filmens livslängd i vad vi kallar för fönster. Första fönstret, traditionellt ska jag säga, för det man gör ju lite tester på att göra det på ett annat sätt. Men första fönstret är traditionellt sätt biopremiären. Det är första gången som publiken kan möta filmen. Och bio har ett fönster som är 122 dagar långt, så innan dem dagarna har gått, oavsett om filmen går på bio fortfarande eller inte så finns den inte tillgänglig att se i något annat format. Sen efter 122 dagar då släpper man den på DVD och Blueray, och digitalt hyr och köp. Alltså filmkopian i antingen fysisk form eller digital form genom olika återförsäljare. Och det är nästa fönster. Nästa fönster efter det de är betalfönstrena. Alltså när du kan prenumerera på Netflix eller någonting. Och då tillgängliggörs, nu vet inte jag de är ju lite olika de här tjänsterna och de håller ju på att förändras, men det kan ta upp till två år innan den finns på den tjänsten. Och då är den tillgänglig för dem tjänsterna och sen ännu längre bort, och det kan ta upp till kanske fyra år, då är den ju öppen för till exempel SVT eller TV4 att visa gratis på de linjära tv-kanalerna. Och däremellan finns det lite olika varianter, man kan till exempel gå ut i någonting som heter EST, Electronic Sell Through, och det kan man ju gå ut med några veckor innan Dvd:n och då säljer man den i digital form innan man säljer den i fysisk form. Så det finns lite olika varianter och den här fönsterpolitiken håller på att diskuteras och luckras upp lite grann i och med att vår omvärld ser så annorlunda ut jämfört med kanske fem år sedan. Det är många nya tjänster och många nya sätt, och sen måste ju vi också försöka motarbeta Piracy, alltså den illegala nedladdningen av film och det försöker vi göra på olika sätt för att tillgängliggöra på olika ställen och olika tillfällen för att folk med betalningsvilja hellre ska köpa eller hyra filmen där istället för att gå till en illegal tjänst och titta på filmen. Så det är det vi har att slåss med.

Vilka filmfönster är viktigast idag?

Ekonomiskt sett, för svensk film, så är ju oftast bio viktigast. Men för vissa titlar så kan dem titlarna bli ännu större i nästa fönster. Så det är lite olika beroende på filmen. Men man kan säga så här att om det är en film som är väldigt framgångsrik på bio då blir den nästan alltid per automatik framgångsrik i alla andra fönster också.

Är det andra filmfönster som är viktiga nu än för några år sedan?

Vi jobbar jätteaktivt med att försöka konvertera dem som förut köpte DVD-er till att köpa digitalt. Det är vår stora utmaning i år och nästa år. Att konsumenten som inte längre har ett behov av att äga en DVD i hyllan hemma, att den ändå ska tycka att det är trevligt att ha ett bibliotek av filmer som dem äger i digital form istället. Så det är vår stora utmaning.

Vad är filmaffischens användningsområden?

Filmaffischen blir ju liksom etiketten på filmen. I den så ska vi ju ha, om vi är duktiga och har lyckats, så ska vi ju liksom berätta för publiken exakt vad det är för något. Så att när man tittar på affischen så ska man känna ”Du, den där vill jag se!” det känns precis som min typ av film och man ska förstå vilken genre det är och man ska känna sig träffad eller inte träffad. Det blir ju etiketten och den används dels på biograferna i båda digital och i tryckt form och sen så finns den ju på alla sajter på SF.se jobbar dem också med affischer och på alla sociala medier använder vi affischen och när vi paketerar dem som DVD och Blueray så använder vi affischen. När den kommer ut på digitala tjänster som Telia eller Netflix eller något sådant då är det ju också affischer vi talar om så det är ju liksom ansiktet utåt till filmen, tillsammans med trailern som blir det rörliga ansiktet utåt, det rörliga materialet. Men det är ju ett jätteviktigt element och vi lägger ned både väldigt mycket pengar och energi och tid på att ta fram en kampanj som vi tror verkligen fungerar. Och det är ju också den vi använder när vi köper media, om vi köper banners eller expressannonser eller om vi köper utomhusreklam eller vad vi nu gör så är det ju den vi använder där också så den är ju verkligen superviktig.

Vilka krav finns för att man ska kunna använda filmaffischen?

Oftast så ska den innehålla… Den ska ha ett manér som talar om vad det är för film, alltså om det är en actionfilm eller om det är drama eller om det är romantisk komedi eller vad det nu är för genre. Så den ska ju vara tydlig i det manéret. Och sen så om det är någon väldigt känd skådespelare som man också tror har massa fans, då vill man ju ha med den personen för att visa att den är med i filmen. Man vill ju ha ett namnsnitt alltså en logga av filmens titel som är tydlig och som där också typsnittet kan berätta om det är ett drama eller om det är en vilda västern-film så har man liksom med ett särskilt typsnitt och om det är en action så kanske man har något speciellt. Den kan ju vara ett typsnitt som redan finns eller ett typsnitt som grafikern målar eller gör själv. Och det är också viktigt för det kan ju vara så att man lyfter bort det från kampanjen och bara använder namnsnittet i vissa sammanhang och då är det ju bra om det blir som en logga precis som Coca Cola eller Viking Line eller vilken logga som helst. Och sen så kanske man tänker sig att det är en speciell årstid och att man går upp med en film till jul när det är väldigt mörkt och lite grått och lite tråkigt, i Sverige så kanske man gärna vill ha en affisch som liksom är blå, röd och gul och ser härlig och varm och underbar ut men fortfarande ska det ju stämma överens med vad filmen är. Och sen så om man köper utomhusmedia till exempel så finns det ju regler, eller… inte regler men det finns ju vissa saker man försöker förhålla sig till för man vet hur folk tittar på olika saker. Till exempel om man köper en annons så vill man hellre ligga på högersidan i en tidning för när man bläddrar i en tidning så tittar man först på höger sida. Och om man tittar på en utomhuskampanj så vill man helst ha namnsnittet högst upp för att man läser av, oftast, lite från vänster högst upp och sen neråt, så all information som kommer längst ner är det sista som du uppfattar och är du då ute och kör bil och tittar på en affisch så kanske du ska se ett stort ansikte och sen så ska du se ovanför det ett namnsitt och sen så längst ner står det kanske ”Premiär 25 december” så att du liksom rangordnar den informationen som du vill att betraktaren ska nås av och då får man ju också bedöma. Är det titeln som är viktigast? Om det är ett varumärke, till exempel Star Wars då kanske ordet Star Wars är det absolut viktigaste som du ska se först. Är det en ny film som inte är ett varumärke men du har Tom Cruise i huvudrollen då är det kanske ett jättestort ansikte på Tom Cruise som är det viktigaste i affischen för det är det du ska locka med. Du måste ju locka in betraktaren för att titta lite längre och sen när du fått in den här uppmärksamheten då kan du ju liksom ha mer information som du vill säga, som premiärdatum, ytterligare skådespelare eller du kanske har en vad vi kallar för en ”tag line”, en liten copytext som ”han försökte hitta sin hustrus mördare men kommer han att lyckas?”, alltså en sådan liten, liksom, text som säger vilken genre det är och vilken typ av resa man kommer få vara med om när man ser filmen. Så det är lite olika från film till film men man försöker hitta dem som vi kallar för USP:ar, dem element som säljer till den målgruppen som vi tror kommer att gilla filmen, så får man liksom hitta dem och försöka rangordna dem både i bildlig form och skriftlig form.