Summa sidvisningar

söndag 4 oktober 2015

Émile Durkheim av Sophia E


Émile Durkheim var en fransk samhällsvetare som föddes 1858 och dog 1917. Han var professor i pedagogik och sociologi vid bl.a. Sorbonne.
Han kallas av vissa för Sociologins fader tillsammans med Max Weber och Karl Marx.

Man kan fråga sig vad det vara Durkheim gjorde för att få en så fin titel som Sociologins fader.

Bland annat var han den förste personen som fick en professur i ämnet och den första att visa nyttan av sociologi. Emile Durkheim bidrog mycket till sociologin eftersom han hade många tankar och idéer om samhället och människan som än idag inspirerar och påverkar sociologer i hela världen.

Han var starkt influerad av sin föregångare, den franske filosofen August Comte och bägge var holister.

Med holism menas beskrivningen av samhället som en levande organism. Om ett organ, alltså en del av samhället blir sjukt blir hela kroppen sjuk. Därför är det nödvändigt att alla organ fungerar för annars hamnar kroppen, alltså samhället, i obalans. Det hamnar i ett tillstånd som Durkheim kallade anomi.

Begreppet anomi använde Durkheim för att beskriva ett samhälle som var sjukligt. Ett anomiskt samhälle är normlöst och människorna upplever inte att det finns något mål eller syfte med livet.

I Durkheims mest berömda bok, ”Självmordet” beskriver Durkheim bland annat följderna av ett anomiskt samhälle. När samhället hamnar i obalans, exempelvis en ekonomisk kris så ökar antalet självmord.

I boken studerade Durkheim statistik och i vilken grad människor tar livet av sig i olika samhällen och tider. Han kollade alltså på hur samhället påverkar hur individen mår och hur det kan leda till självmord, istället för att kolla på hur psykologiska faktorer hos den enskilda individen påverkar.

Durkheim delade upp självmorden i tre olika grupper, en var det anomiska självmordet som jag beskrev tidigare. De andra två kallade han för altruistiskt självmord och egoistiskt självmord.

Altruistiskt självmord var exempelvis kamikazeflygarna under andra världskriget. Samhällets värderingar stod över individens och handlingen blev en uppoffring för något större. Enligt Durkheim var detta ett tecken på ett för starkt kollektiv.

Egoistiskt självmord var en följd av ett motsatt problem, det skedde när en människa hamnade för långt utanför kollektivet.

Durkheim studerade också samhällets utveckling och han såg hur industrialiseringen förändrade samhället.

Han jämförde det traditionella samhällets solidaritet med den nyare. Med solidaritet menade han den arbetsdelning som håller ihop samhället.

Durkheim döpte de två arbetsdelningarna till mekanisk och organisk solidaritet.

Den mekaniska solidariteten såg han i de mer traditionella samhällena, till exempel jordbrukarsamhället där alla i familjen hjälps åt med alla sysslor. Där är arbetsuppgifterna inte särskilt uppdelade utan alla individer kunde och utförde nästan samma sak. Problemet med den mekaniska solidariteten var att eftersom varje del gjorde ungefär samma sak, hade man som individ svårare att se en mening med just sitt arbete.

I den modernare organiska solidariteten var uppgifterna däremot uppdelade och varje individ har sin egen specialisering. Vissa kanske blev bagare och andra smed.

Durkheim ansåg att den organiska solidariteten ingav mest balans eftersom att där hade varje del en egen funktion att bidra med. Människorna upplever då att de har ett syfte och då är allt som det ska.

På det här viset försökte Durkheim förklara nyttan av sociologin. För honom var det en självklarhet att det var samhället som formade oss som individer och inte tvärtom och därför var ett bra samhälle en förutsättning för individen.

Han ville att sociologin skulle anta rollen som en utomjording som inte visste någonting om vår kultur, samhälle och sociala koder och på det sättet kunde se vad som var bäst för samhället utan att personliga känslor och ideologier spelade roll.

Med hjälp av sociologin skulle man kunna skapa ett så bra samhälle som möjligt eftersom att man kunde bygga det på en vetenskaplig grund.

Källor:

Lärobok i sociologi, Johan Forsell, 2012
s. 16-21

Nationalencyklopedins hemsida NE.se

1 kommentar: