En grupp med män blir utvalda
för att delta i ett socialpsykologiskt experiment, ett experiment som studerar
hur människan formas i relation med andra människor. Männen ska under två
veckors tid vistas som fångar och fångvakter i en fängelsemiljö. Experimentet
går alltså ut på att studera hur
människan agerar i fångenskap. I utbyte ska de få pengar, 14 000 dollar. Men om
någon i gruppen väljer att avbryta experimentet avbryts även hela experimentet
för alla och ingen får några pengar.
Männen blir slumpmässigt tilldelad en position
som antingen fånge eller vakt. De tar då på sig en ny roll som de inte haft
förut. De två olika positionerna innebar olika status. Fångvaktarna hade
högre status, de gav fångarna order och regler att lyda. Man kan se att männen
beter sig olika inom den positionen som de blivit tilldelad, de använder sin
roll på olika sätt, till exempel så tog den ena vakten Barris på sig en
ledarroll i sin position. Vakten Bosch tyckte att de andra vakterna var för
dumma emot fångarna och spelade därför en annan roll än Barris.
I och med att man spelar olika roller så uppstår
det rollkonflikter. Det syns särskilt tydlig hos Barris. Han spelar en annan
roll utanför experimentet än när han får positionen som vakt. Det gör att det
blir en tydlig rollkonflikt mellan hans position i det verkliga livet och hans
position som vakt i fängelset, man ser tydligt hur han förändras när han blir
tilldelad den nya positionen.
Genom att Barris tog ledarrollen fick han
respekt och kunde vara taskig emot Bosch som sa emot och tyckte det som Barris
gjorde var fel. Barris håller i tyglarna och får de andra vakterna att
misshandla Bosch. Barris säger sedan att Bosch nu är en av fångarna. Man kan
här se att Bosch bryter förväntningarna som riktas på honom av de andra
vakterna och främst Barris. Han möts därför av en följd, en konsekvens, en
sanktion.
Travis, filmens huvudrollsinnehavare möts också
av sanktioner. Han är fånge men vågar säga emot och ifrågasätta vakterna vilket
får konsekvenser som exempelvis när han blir släpad in i ett rum, de sätter
honom i en stol och tejpar fast honom. Sedan rakar de av hans hår, välter
stolen som han sitter i och kissar på honom.
Socialisationen och den sociala interaktionen
påverkar och formar männen för hur de beter sig där inne. Deras positioner och
roller har stor betydelse för hur de beter sig och man kan se att deras
beteende förändras väldigt snabbt när de kommer till fängelset och experimentet
börjar. Barris förändras mest och han utnyttjar verkligen sin maktposition, han
förändras till en hård, dum och känslokall man.
Alla männen i experimentet betecknas som agenter
men vissa har mer inflytande än andra. Vakterna lär ut regler och ger order
till fångarna vilket leder till socialisation men även fångarnas beteende leder
till socialisation. Fångarna och särskilt fången Travis är därför agenter,
Travis grep exempelvis in när någon annan fick stryk av vakterna.
Det är kul att tänka på hur det skulle ha blivit
ifall männen blivit tilldelad en annan position, det vill säga att några av
fångarna blivit vakter och att vakterna fått positionen som fånge. Skulle någon
av de nuvarande fångarna också missbrukat sin position som vakt precis som
Barris? Det skulle fortfarande vara positionerna vakter och fångar, och det
skulle skett socialisation och social interaktion men individerna kanske skulle
spelat sin roll på ett annat sätt och bettet sig annorlunda.
Fångvaktarna beter sig i vissa fall som att
fångarna inte är människor. Det går från att vara ett experiment till att
handla om liv och död, de kämpar för sin överlevnad. Det finns en röd lampa i
fängelset som man kan se som en symbol. Lampan ska signalera att experimentet
är slut genom att börja lysa. Den ska även lysa ifall vakterna använder våld
men trots att de gör det lyser den ändå inte. Till slut börjar den lysa och
avbryter experimentet men då hade det för länge sedan skett våldsamma saker
inne i fängelset och det ägt rum ett dödsfall.
Socialisationerna ändras av situationen, under
experimentet var exempelvis Barris en ond och maktmissbrukande vakt men sedan
när experimentets avbrutits så fick man se en annan bild av honom i bussen på
väg tillbaka. Han hade inte samma harmlösa utstrålning och jag tyckte mig se
ånger i hans blick. För att dra en koppling till början så verkade han vara en
snäll och trevlig man på 42 år som fortfarande bodde kvar hos sin mamma, han
ville ha pengarna för att de hade dålig ekonomi. Han förändrades under
vistelsen i fängelset och blev till en annan person än den man fick uppfattning
av först. Det är svårt att förstå varför han förändrades som han gjorde utan
att veta hela hans historia men kanske har han varit väldigt ensam och aldrig
haft status eller varit den som folk haft respekt för, han kanske var fylld med
sorgsna känslor. När han gick in i rollen fick han status, makt och respekt av
andra.
Avslutning
Experimentet gick överstyr och jag tycker att de
som utförde experimentet skulle gått in och avbrutit det mycket tidigare än de
gjorde. Trots att de redan avbröt det tidigare än planerat så tycker jag att
det som hände var oetiskt och oacceptabelt. De såg redan att männen förändrades
av situationen och det skulle aldrig gått så långt att en dog och flera blev
skadade.
Idag är det förbjudet att utföra denna typ av
experiment men det är bra att vi kan minnas experimentet och veta att en miljö
och tillgiven position, det vill säga att situationen kan ta fram sidor hos oss
människor. Det är inte alltid vår inlärda moral som styr våra handlingar. Vi
kan vara övertygade om att vi själva inte skulle bete oss som försökspersonerna
i experimentet, men det var antagligen de också innan de satte igång. Det visar
att ondska inte är en medfödd egenskap utan att onda handlingar kan uppstå i
vissa situationer, det är därför svårt att veta vem som blir ond och vem som
blir god.
Filmen bygger på Stanford
Prison-experimentet som leddes av psykologen Philip Zimbardo. Enligt
Zimbardo visade en tredjedel av vakterna på mycket sadistiska tendenser. Vakter
och fångar kunde från starten av försöket i princip utveckla vilken form av
umgänge som helst men omständigheterna fick deras relationer att spåra ur
fullständigt. Valet av vem som skulle bli fånge respektive vakt skedde
helt slumpmässigt. Zimbardo tyckte sig därmed visa att problemen i fängelset
inte beror på vem som jobbar där, utan att själva situationen skapar det
sadistiska beteendet. Resultatet visade även hur lätt vi människor tar och
underordnar sig sina roller.
Precis som att ondska föds ur situationen och
att vem som helst kan bli grym och sadistisk av omständigheterna gäller även
samma sak för godhet. Zimbardo säger:
- Hjältemodet sitter
inte i bröstet på vissa stora personer, det föds i ögonblicket. Vi kan alla bli
hjältar genom att säga nej när ett stort eller litet övergrepp begås.
Efter
att ha hört om experimentet och hur männen förändrades och hur onda handlingar
uppstod så tycker jag att det är fint och viktigt att påminnas och veta om att
även godhet föds ur situationen. Det vill säga att situationen även kan ta fram
goda sidor hos oss människor.
Tack!
SvaraRaderaNader