The
Experiment
The Experiment handlar om
26 personer som får delta i en studie om mänskligt beteende. I experimentet
deltar i huvudsak personer i behov av pengar då en stor summa pengar utlovas
när experimentet är avslutat förutsatt att de följt reglerna som forskarna bakom
experimentet satt upp.
Experimentet går ut på
att deltagarna under två veckor ska vistas i ett fängelse där de slumpvis
tilldelas roller som antingen fånge eller fångvakt. Fångvaktarna blir
tilldelade en lista på fem regler som fångarna måste följa och gör dem inte det
måste fångvaktarna bestraffa fångarna ”i proportion till det brott som begåtts”
men fångvaktarna får inte använda sig utav våld. Bestraffar inte fångvaktarna
fångarna eller använder sig av våld tänds en röd lampa och experimentet blir
avbrutet och deltagarna f år gå hem utan sina pengar. I början
är de få som tar experimentet på allvar och fångarna vill inte följa reglerna
vilket gör fångvaktarna frustrerade och den ena vakten Chase övertalar de andra
vakterna att sätta ned foten och visa vilka det är som bestämmer. Fången Travis
som är filmenshuvudperson börjar ifrågasätta fångvaktarnas överdrivna metoder och
gör uppror. Eftersom fångvaktarna inte får använda sig av våld så beslutar sig
vakterna för att förödmjuka Travis och resten av fångarna och tvingar dem att
göra armhävningar och sprutar ned dem med brandsläckare. När Travis kompis
Benjy som är diabetiker blir väldigt sjuk och inte får tillgång till sitt
insulin han behöver förvärras situationen snabbt. Fångvaktarna har fått order
om att ingenting utanför fängelset får tas med in men Travis som inte förstår
varför fångvaktarna inte kan visa lite medmänsklighet trotsar vakterna och det
dröjer inte länge förrän vakterna rakar Travis huvud, urinerar på honom,
trycker ned hans huvud i toaletter och stänger in honom i små utrymmen. Fångvaktaren
Barris som tidigare varit god vän med fången Travis får snabbt blodad tand för
hans maktposition och intar ledarposition i gruppen med extrema och sadistiska
metoder.
Innan experimentet börjar
är alla personer likställda, ingen har en högre status än den andra men när de
sedan delas upp får de roller tilldelade sig som antingen fångvaktare eller
fånge. Rollen de tilldelas kan man under filmens gång se ha en stor påverkan på
deras handlingar och beteende. Innan experimentet satte igång var t.ex. Barris en
vänlig person som hade en nära relation till Travis. När experimentet sedan
sattes igång och deltagarna blev tilldelade roller som antingen fånge eller
fångvakt förändrades Travis och Barris relation snabbt och Barris började ta
till extrema metoder för att bemöta Travis trots och var noga med att han
skulle veta sin plats. Alla fångvaktare visste att det hela var ett experiment,
de visste att fångarna inte hade gjort något fel och därför inte förtjänade det
straff dem blev utsatta för men trots det fanns det något som gjorde att
fångvaktarna betedde sig som de gjorde. Det var inte heller bara fångarna som
blev utsatta för vakternas extrema metoder. När Barris började ta till extrema
metoder påverkade han även dem andra i gruppen att göra likadant. Han hade som
agent en inverkan på gruppen och när han började urinera på Travis fick han
också flera andra vakter att göra samma sak, det skedde en socialisation. Alla
påverkades dock inte av socialisationen och det fanns dem som tyckte att det
Barris gjorde var fel. När Travis lyckades övertala en av vakterna att hämta
insulinet åt Benjy blev vakten istället en fånge. Sanktionen av att vakten inte
deltog i resten av gruppens socialisation blev att han blev utesluten av
gruppen och istället blev en av fångarna. Hade vakten å andra sidan inte pratat
med Travis hade han kanske inte påverkats av hans socialisation och kunde
fortsatt vara en del av gruppen utan att delta i deras grymma metoder. Men
eftersom han gick emot resten av gruppen blev konsekvensen att han uteslöts
helt.
Genom att titta på
betydelsen utav roller i samhället så förstår man också att samhällsstrukturen
har en viktig roll. Strukturalismen utgår ifrån att människan föds och kastas
in i färdiga strukturer som seder och sociala mönster som påverkar och formar
våra tankar, känslor och beteenden. Det verkar till stor del stämma i fängelseexperimentet
men personerna som deltog hade dock inte haft något tidigare erfarenhet av att
leva i ett fängelse och de som var fångvaktare respektive fångar kom inte från
olika klasser i samhällsstrukturerna. Men fängelseexperimentet skulle kunna
vara ett bevis på att vi inte behöver födas in i strukturer för att bli
påverkade utav dem. Det räcker med att vi blir tilldelade roller och placeras
in i konstgjorda samhällsstrukturer för at vi snabbt ska adaptera till ett
visst beteende och inta nya sociala mönster.
Tittar man på
experimentet utifrån ett positivistiskt perspektiv kan man se att strukturer och
dem roller vi intar har en stor inverkan på vårt beteende. Folk som tidigare
inte visade något tecken på våldsamt eller aggressivt beteende innan
experimentet kunde plötsligt förvandlas till obarmhärtiga monster när de blev
tilldelade makt och auktoritet. Likaså blev fångarna alltmer tillbakadragna allteftersom
de bemötte hårdare motstånd. I början var fångarna väldigt upproriska ville
inte acceptera fångvaktarnas auktoritet och hånfulla beteende, de kände sig
underlägsna och förnedrade vilket ledde till att de slog tillbaka mot vakterna
i början när de kastade maten på vakterna. Det hade från början varit
otänkbart. Innan experimentet hade satts ingång fanns det ingen anledning för
någon att visa ett fientligt beteende gentemot en annan men eftersom de blev
tilldelade roller och sattes in i en fängelsestruktur hade automatiskt vissa
personer högre stånd än andra i gruppen. Det skapades motsättningar mellan de
två grupperna - fångarna och fångvaktarna vilket skapade ett ”vi”- och ”demtänkande”.
Deras position i den konstgjorda fängelsemiljön gjorde att fångarna kände ett
behov av att slå tillbaka och likaså kände fångvaktarna att fångarna skulle
respektera deras auktoritet dem blivit tilldelade. Man skulle kunna dra en
parallell mellan brottslighet och fattigdom. I många fattiga områden förekommer
en hög brottslighet. Det kanske inte är så konstigt man tänker sig att fattiga
behöver stjäla för att överleva. En annan förklaring skulle t.ex. kunna vara
att när man sätter in poliser i fattiga områden som får jaga brottsförövare i
fattiga områden leder det till att även de som inte har visat brottsligt
beteende tuffar upp sig för att inte känna sig förödmjukade och börjar
införliva polisens uppfattning av dem själva. I sociologiska termer kan man
säga att det sker en stämpling. En polis ser t.ex. en man gå ut från en butik
med huvan uppdragen över ansiktet och händerna instoppade i fickorna och antar
att personen i fråga stulit något. Personen som inte gjort något fel blir
påverkad av polisens stämpling och känner sig orättvist behandlad och om sådana
händelser fortsätter att ske kan personen tillslut börja uppfatta sig själv som
en brottsling. Man införlivar med andra ord andras syn på en själv. På samma
sätt skulle det kunna förklara varför fångarna var upproriska i början och
slängde mat och retade vakterna. De kände sig förlöjligade och orättvist
behandlade och tuffade därför till sig och började därför också bete sig som
brottslingar. Likaså skulle fångvaktarna i den här situationen kunna stämplas.
Genom att fångarna ser på dem som hänsynslösa makthavare kan de själva börja
införliva den synen på sig själva. Barris var tidigare en medelådersman som
bodde hemma hos sin mamma och var med i olika kyrkoföreningar men i och med att
han kände att fångarna fruktade honom och såg hans auktoritet förändrades han
totalt och blev till en helt annan människa än den man uppfattat honom som
tidigare.
Marx som studerade mycket
utifrån strukturer såg samtidigt det komplexa sambandet i människans relation
till samhällsstrukturen. Han menade att människan är den del av världen och den
kunskap vi har bygger alltid på vårt aktiva handlande och på så vis kan även
individen påverka samhällsstrukturen och bygga om samhället. Det kunde man se
genom att titta på de två ledande rollerna i respektive grupper, Travis och
Barris. Hade inte Barris börjat ta till extrema metoder hade kanske inte resten
av vakterna heller gjort det och hade inte Travis börjat med att visa tendenser
till ett upproriskt beteende är det rimligt att anta att en så stor motsättning
mellan fång och fångvaktare inte hade kommit att uppstå. Ibland räcker det med
att en person beter sig på ett visst sätt för att han eller hon ska påverka
andra att göra samma sak. Idéer och beteenden dyker inte bara plötsligt upp som
en strukturell förändring utan startar hos en enskild individ och sprids sedan
till andra som adapterar det mönstret. Det visar att även om strukturer och
roller har en stor inverkan på hur vi kommer att bete oss och uppleva oss
själva så kan även enskilda individer ha en stor effekt på samhället och
införliva nya sociala mönster och värderingar.
Sociologerna Durkheim och
Comte var båda holister och menade att samhället var som en kropp med organ.
För att samhället skulle vara i balans och harmoni måste varje organ fungera, i
annat fall blev kroppen sjuk och ur det synsättet uppkom även funktionalismen
som betraktade varje del i samhället som avgörande för att helheten skulle
fungera väl. Går vi tillbaka till fängelseexperimentet kan man se att båda
grupperna trots deras motsättningar var beroende av varandra. För att alla
skulle få gå hem med sina pengar behövde fångarna följa reglerna och
fångvaktarna se till att brott bemöttes med ett proportionellt straff utan att
bruka våld. Men organen fungerade inte som de skulle, fångarna ville inte lyda
vakternas order och vakterna kunde inte hantera sin ilska och började använda
sig av extrema metoder som på flera sätt involverade våld gentemot fångarna. Konsekvensen
av det hela blev ett anomiskt samhälle där det inte fanns några normer eller
ett tydligt mål med deras beteenden. Tidigare hade pengarna varit den drivande
faktorn för att fångvaktarna skulle uppehålla reglerna och fångarna lyda dem
men allteftersom experimentet fortskred tog vakterna till övervåld. Effekten av
att fångarnas motstånd och vakternas maktutövande ledde tillslut till att
situationen spårade ur totalt och gjorde att hela fängelsestrukturen brast,
utan harmoni kunde inte samhället hållas samman.
En annan berömd sociolog
Max Weber menade dock att man inte kan studera sociologi objektivt och titta på
strukturer utan istället titta på människan och försöka förstå det mänskliga
beteendet. Weber trodde starkt att det fanns ett förnuft som drev oss. Men
eftersom att förnuftet kan se olika ut skapade han fyra olika idealtyper som
han ansåg att en människa kunde handla utifrån: målrationellt, värderationellt,
affektuellt och traditionellt. I fallet om Stanfords fängelseexperiment skulle
man kunna utgå från att deltagarna handlade målrationellt med pengarna som
deras mål. Men ju längre experimentet fortskred desto mindre rationellt blev
deras handlingar. Till en början gjorde fångvaktarna allt de kunde för att
hålla fångarna på plats utan att utöva våld. Men desto mer motstånd de mötte så
förändras deras psykologiska metoder till fysiskt våld. Fångvaktarna blev frustrerade
över att fångarna inte respekterade deras auktoritet och började istället
handla affektuellt, och slutade därmed att vara rationella. Målet med
experimentet förvann och deras känslor tog istället överhanden. Enligt Weber är
det därför människors inneboende beteende och förnuft som skapar
samhällsstrukturen. Webers syn på människan förklarar bland annat varför inte
alla gav in till gruppens beteende. Vakten som bestämde sig för att hjälpa
Benjy drevs troligtvis av ett värderationellt förnuft då han intalade sig själv
att Benjys hälsa var viktigare själva experimentet eller hans arvode medan
överhuvudet Barris drevs av makten och ett affektuellt tänkande. Under filmen
märktes det att Barris tyckte mycket om den auktoritet han hade och gjorde vad
som helst för att inte bli av med den. När resten av vakterna flydde för sina
liv stod Barris kvar och vägrade ge upp den maktposition han hade i det
konstruerade fängelsesamhället.
Utan en struktur som kan
bekräfta fångarnas och fångvaktarnas beteende är det rimligt att anta att det
som skett i experimentet inte skulle ha gjort det annars. Jag tror att både
strukturen, de roller vi har och våra egna värderingar och förnuft styr vårt
beteende. Strukturer och roller ratificerar och påverkar vårt beteende
samtidigt som våra värderingar och förnuft som också är påverkade genom olika
socialisationer styr våra handlingar. Vi är till stor del kontrollerade och
påverkade av det samhället vi lever igenom strukturer och dem roller vi delas
in i men vi har också en egen vilja och värderingar som kommer både inifrån och
utifrån och gör att vi kan handla utifrån oss själva oberoende av grupp och
samhällsstrukturer.
Tack!
SvaraRaderaNader