Sociologibloggen (Läsåret 2015

torsdag 26 maj 2016

Tack för läsåret!

Tumbagymnasium
torsdag 26 maj 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Nu är kursen avslutad och betygen är satta. Ni har tillgång till betygen via V-klass.

Jag hoppas att ni har lärt er en hel del under kursen och jag hoppas att kunskaperna kommer till nytta under ert fortsatta liv.

Jag önskar er alla lycka till och jag tackar er för läsåret.

mvh
Nader Sani

torsdag 19 maj 2016

Frida och Moas PowerPoint - genus

https://docs.google.com/presentation/d/19id566mjFYxF2sIMfERvgGD2HwOYNc6vK17kqvS57l4/edit#slide=id.p

Redovisningar, omprov, Inlämningar med mera

Tumbagymnasium
torsdag 19 maj 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra.

Tack för redovisningar av "Den sociologiska undersökningen". Ni vet att närvaron har varit obligatorisk och tack och lov har närvaron varit bra under redovisningsdagarna. Vi har några redovisningar kvar men de tar vi på måndag. Jag hoppas att alla är med även då.

Idag är det sista tillfället för att göra om provet i sociologi. Har du missat provet eller vill du uppnå bättre resultat? I så fall se till att du skriver idag. Klockan 15:10 i Naderoteket (sal 251).

Här kommer en sammanställning av uppgifter som jag har fått och noterat. Om det saknas uppgifter i din rad: Se till att jag får uppgiften så snart som möjligt!

Jag håller som bäst med att ta mig genom alla uppgifter som har kommit fram under de senaste dagarna.

mvh
Nader Sani

onsdag 18 maj 2016

Uppgift 4, Intervju - Smedra Shukro

Uppgift 4 – Intervju med min pappa

Intervjun:

1. Varför valde du att lämna ditt hemland Syrien?
Jag var ung och ville ha en förändring i mitt liv.

2. Visste du redan i början att du skulle till Sverige eller hur tänkte du när du åkte ifrån Syrien?
Nej, jag åkte till Ungern först och stannade där i tre veckor. Därifrån åkte jag till Österrike och stannade i två månader, därifrån till Tjeckien och stannade i en vecka, från Tjeckien till Östtyskland där jag stannade i två dagar. Därifrån tog jag färjan till Sverige.

3. Hur gick din resa hit?
Det var tufft att åka utan pengar, jag åkte med kompisar och vi sov i tågstationer i tre nätter.

4. Hur levde du under din första period i Sverige?
Det var en tuff förändring, det var inte lätt att anpassa sig. Jag var nära att åka tillbaka några gånger men det som stoppade mig från att återvända var att jag inte hade gjort militärtjänsten som är straffbart där.

Vi levde först 12 stycken i ett hus från olika länder vilket gjorde det svårt att kommunicera och vi hade olika syn på livet. Det var för kallt, vi levde i Kranfors, vi kom från +60 grader till -30, det var under februari månad och det kändes jättetufft.

5. Hur utvecklades din livsstil senare?
När jag var i flyktingförläggningen brukade jag gå till kyrkan där och det fanns en nunna där som hjälpte oss med språket, hon gav oss skjuts när vi behövde handla. Vi gick hem till henne och fikade när hon hade fritid, vi klippte hennes gräs och hjälpte henne med hennes hund. Det här hjälpte mig mycket på min väg och utveckling.
Jag flyttade sedan till Stockholm, två år senare och träffade min fru. Det gjorde att jag mådde bättre eftersom jag inte längre kämpade ensam.

6. Om du fick gå tillbaka i tiden, hade du agerat på ett annorlunda sätt om du visste att du skulle vara där du är idag?
Absolut inte, jag är jättenöjd med mitt liv. Trots motgångar och flera och & men, funderingar på att återvända så är jag glad att jag stannade kvar för att jag har ett bra liv idag.

7. Hur värderar du livet efter att du flyttade från ditt hemland till ett främmande land och skapade en ny livsstil?
Jag uppskattar livet mycket mer än vad jag gjorde i mina unga dagar. Från att sova på en tågstation till att ha det bra idag är stora skillnader som gör att jag är glad för det jag har. Jag känner en starkare empati för flyktingarna idag än vad andra gör tror jag och det gör att jag värderar livet på ett annorlunda sätt än förut. Jag tar inget förgivet och är glad att jag är där jag är idag. Jag ångrar inte att jag led i några år för att nå dit jag är idag.

Sociologisk undersökning (stalking) - Dejana & Maria

Sociologisk undersökning
Kriminologi, stalking.

Inledning och bakgrund
Med olaga förföljelser menar man att en gärningsman begår upprepade brott mot en och samma person. De brottsliga handlingarna kan vara ett eller flera utav följande brott: misshandel, olaga tvång, olaga hot, sexuellt ofredande mm. Brotten ska ha skett i upprepande kränkningar av offrets integritet. Olaga förföljelser kallas i denna tid för stalkning. Det är ett begrepp för de brottsliga handlingar som uppfattas kränkande och skrämmande av den utsatta, men som enligt svensk lag inte är ett brott. Med ordet stalkning menar man att någon förföljer eller smyger sig på en utsatt person

Syfte
Syftet med detta arbete är att uppmärksamma vad stalkning innebär och ta del av olika perspektiv och definitioner om vilket typ av beteende som kännetecknar olaga förföljelser. Vi vill genom detta arbete ta reda på varför olaga förföljelser sker och hur man kan motverka det. En annan del av syftet är att ta reda på varför oftast kvinnor blir utsatta för stalkning samt om alla utsatta anmäler brotten.

Frågeställning
För att uppnå vårt syfte så har vi tagit hjälp av fyra frågeställningar:

Var går gränsen för när förföljning blir olaglig och hur ser lagstiftningen ut?
Varför sker olaga förföljelser?
Varför är kvinnor mest utsatta?

AvgränsningFör att uppnå det resultat vi gjort har vi samlat in material från olika delar av världen genom otryckta källor. Källorna vi använt oss av är väldigt varierande, från både rättsväsendet samt privatpersoner som arbetar med stalkning. Det resultat vi kommit fram till är att stalkning är ett mer allvarligt brott än vad man egentligen kan tro. Många utsätts för det dagligen och inte nog med det leder ofta stalkningen till andra sorters brott.

Teorier
Den mest relevanta teorin för vårt arbete är handlingsteorin handlar enkelt uttryckt om att vi medvetet utför handlingar med anledningar. Handlingarna utförs utifrån olika avsikter och ibland utför flera människor i grupper handlingar som skapar olika strukturer i samhället.

Var går gränsen för när förföljning blir olaglig och hur ser lagstiftningen ut?
Olaga förföljelser ingår i brott mot frihet och frid, BrB 4 kap 4b§. Lagen för olaga förföljelser utgör misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott, kränkande fotografering, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse, åverkan och överträdelse av kontaktförbud. För att en företeelse ska klassas som olaga förföljelser ska gärningsmannen utfört en upprepad kränkning av en persons integritet.

Olaga förföljelser klassas som ett brott på grund av att chanserna till att utföra brottsliga handlingar gentemot en person ökar om man haft tillgång till att stalka sitt offer tidigare.

Emily Finch som skrivit boken ”the criminalisation of stalking” kommenterar i sin bok att endast en liten del av de polisanmälningarna som registreras leder till åtal och lagföring. Hon tydliggör även polisens roll i samhället i sin bok. Hon menar att om polisen inte anser att det är värt ett polisingripande går ärendet inte vidare i rättssystemet. Emily betonar att detta inte gäller överallt utan det finns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller andelen polisanmälda stalkningsfall som leder till åtal.

Varför sker olaga förföljelser?
Man brukar säga att en stalkares beteende uppstår redan vid tidig ålder. Marianne Kristiansson, chefsöverläkare på rättspsykiatriska avdelningen på Huddinge universitetssjukhus berättar att en stalkare har i de flesta fall blivit utsatt för sociala problem under sin uppväxt. Det kan handla om utanförskap och svårigheter att knyta sig till någon/några personer som man kan bilda kärleks- eller vänskapsrelationer till.

Martin Grann, chef förvåldsprevention på Karolinska Institutet tillägger att många stalkare vid tidig ålder varit svartsjuka, långsinta och paranoida. När de sedan växer upp kompenserar de sin ensamhet och sitt utanförskap genom att utveckla en relation till någon att stalka. De lever i sin egen värld och utför inte dessa handlingar för att skada eller förolämpa någon.

Innan förföljelsen påbörjats hos en individ har man oftast tidigare varit i kontakt med psykvården vid ett eller flera tillfällen. Det existerar ingen specifik diagnos som skulle vara typisk för just stalkare. Däremot uppkommer störningar så som tankestörningar, störningar i känsloläget och drogrelaterade störningar. Den vanligaste syndromen hos personer som utför olaga förföljelser är tankestörningar. Dessa störningar yttrar sig genom vanföreställningar, hallucinationer och desorienterade tankar. De som lider av tankestörningar kan ha diagnosen schizofreni som är en form av hallucinationer, ofta i form av röster. Dessa röster kan ge order åt personen som lider av denna typ av syndrom. Att avgöra om rösterna är verkliga eller inte är en svår fråga för den lidande. ¨

Vanföreställningar innebär att en person tror något trots att det finns klara tecken från omgivningen att det inte är så. Erotomani är en ovanlig typ av vanföreställning bland vissa stalkare. Det innebär att gärningsmannen har ett tillstånd när hen har en vanföreställning om att offret och gärningsmannen är i en kärleksförbindelse. Hur mycket man än bevisar att det inte existerar ett kärleksförhållande mellan parterna så spelar det ingen roll för personen som har vanföreställningar.

Varför är kvinnor mest utsatta?
Det har visat sig i undersökningar att 70 % av alla stalkningsfall är det mannen som är stalkern och kvinnan som är utsatt. Som tidigare nämnt har stalkning mycket med olika sorters relationer att göra.

I en artikel från expressen.se kan man läsa om en man som brände upp sina två ex-flickvänner på grund av att han inte kunde acceptera det faktum att deras förhåhllande var över. Han hade även installerat ett spionprogram på en av kvinnornas dator där han kunde förfölja henne.

Varför just kvinnor blir utsatta finns inte någon exakt förklaring till. Dock blir även män utsatta men de flesta offren är kvinnor. Anledningen till detta kan vara att kvinnor ses som det svaga könet i samhället och där mannen är den bestämmande.

En annan anledning till att kvinnor är mer utsatta för olaga förföljelser kan vara att män faktiskt begår mer brott än kvinnor. Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning har någon gång blivit utsatta för någon typ av stalkning. Den vanligaste orsaken av dessa är att stalkern och offret har haft någon typ av personlig relation. Det kan vara allt från sambos, medarbetare, sjukvårdare med mera

Cyberstalkning är en typ av stalkning som blir allt mer vanligt. Det är när man blir utsatt för olaga förföljelser genom olika sociala medier. Även vid denna typ av stalkning visar det sig att 70 % av de utsatta är kvinnor

Intervju:
Vi gör ett skolarbete om ett ämne som kallar sig för kriminologi där vi inriktar oss på stalkning. Vår tanke är att undersöka vad detta gör mot samhället och varför sådant sker. Vi hade tänkt arbeta med olika teorier, undersökningar, statistik och även försöka få någon att gå med på en intervju som nu du gjorde. Självklart förblir du anonym om du vill det, vi tar endast med det du vill.

Låter bra! Jag är glad över att kunna hjälpa till med detta och hoppas det är till någon hjälp för er. Ja, jag vill helst förbli anonym.
Absolut, ska vi sätta igång?
Det kan vi göra!
Du blev utsatt för stalkning, vill du förklara vad som hände?
Ja, det stämmer. Jag hade nyligen förlorat min man som gick bort i cancer. Att han var sjuk var känt bland grannarna som ofta kom hem till oss med gåvor och frågade om vi behövde hjälp med något. De var väldigt hjälpsamma och ville gärna finnas där för oss om något stod fel till.

Jag började strax efter att min man gått bort märka två unga män som ofta var i min närhet. De kom aldrig fram och pratade mig utan de var bara där. Ibland kunde de stå utanför mitt fönster och titta in, ibland kunde de stå vid min uppfart för att se när jag gick in och ut från huset. Jag kände att dessa människor inte var några grannar som ville hjälpa till på något sätt. Jag kände inte igen dem och kunde aldrig få syn på deras ansikten ordentligt. Efter detta fortsatt i några veckor fick jag inbrott medan jag var hemma. De två männen som förföljt mig kom in på kvällen genom bakdörren som de förstörde. De kom in och tog allt de fick syn på, smycken, pengar, värdesaker mm. Jag tog fram min stekpanna och slog dem samtidigt som jag sa till dem att gå ut från mitt hus innan jag ringde polisen. Trots att jag slog dem så skadade de inte mig utan tog ifrån mig stekpannan samt min ring. Efter att de fått tag på allt jag ägde gick de ut ur mitt hus.
Varför tror du att just du blev stalkad?
Jag tror att de såg en kvinna som precis förlorat sin man som sårbar och därför tog mig som offer. De såg det som en lätt match.
Tog du kontakt med polisen när du från början märkte att du blev stalkad?
Ja, jag tog kontakt med polisen efter att jag såg männen utanför mitt fönster då jag tyckte det var väldigt otäckt. Jag kände att min integritet påträngdes. Jag kontaktade även polisen efter inbrottet.
Hur känner du dig nu i efterhand? Kan du socialisera med människor på samma sätt som förr?
Hur jag känner mig? Jo, det är väldigt tufft. Jag har svårare att socialisera mig med nya människor, fast jag skulle nog se det som att jag har svårt att socialisera med män och inte kvinnor. För mig känns det svårt att prata med någon man jag inte känner eller litar på då det var män som utsatte mig för denna händelse. De personer som jag känt sedan innan har jag inga större problem med men just när det kommer till någon okänd så jag kan känna mig lite tillbakadragen. Dock hoppas jag att detta är något som kan gå över med tiden då det ligger i ens vardag att träffa nya människor och kunna tala med dem.
Vad krävs för att du ska kunna känna dig säker igen?
Det vet jag faktiskt inte. Jag känner att jag skulle behöva en stödperson med mig och inte längre bo ensam. Jag skulle även känna mig mer säker om jag har direktnummer till en polis som direkt kan komma till mig när något händer, eller möjligtvis en akutknapp som kopplas till polisen
Känner du dig säker?
Nej, jag gör dessvärre inte det och det känns fruktansvärt att inte kunna gå runt och känna sig säker. Ännu mer när männen inte ens blev dömda för stakningen utan bara inbrottet, det får mig att tro att de skulle kunna göra om det eftersom de ändå inte blev straffade för vad de utsatt mig för.
Hur kändes det? Det kändes jobbigt och väldigt chockerande, jag kunde inte låta bli att tänka ”varför händer det här mig?”.
Kände du honom, hur gammal, vad jobbade han med?
Nej, jag kände inte dem.
På vilket sätt stalkade han dig?
Som sagt, de var alltid runt omkring mig och min bostad. De kunde stå utanför fönstret, på uppfarten m.m. och bara iaktta mig vilket fick mig att känna mig väldigt rädd.
Nu har inte vi några fler frågor till dig, men tusen tack för din hjälp. Det kommer att komma till stor nytta för vårt arbete.
Ingen fara, det kan kännas ganska bra att kunna få prata ut om detta ibland också.
Det förstår vi.

Resultat
För att uppnå det resultat vi gjort har vi samlat in material från olika delar av världen genom otryckta källor. Källorna vi använt oss av är väldigt varierande, teorier från sociologer, rättsväsendet samt privatpersoner som arbetar med stalkning. Det resultat vi kommit fram till är att stalkning är ett mer allvarligt brott än vad man egentligen kan tro. Många utsätts för det dagligen och inte nog med det leder ofta stalkningen till andra sorters brott.

Genom intervjun vi hade med ett offer visade det sig att hon blivit väldigt osäker i sin vardag. Det visade sig att efter gärningsmännen haft tillgång till att förfölja sitt offer kunde de lättare göra inbrott i hennes villa. Kvinnan känner att polisen kan göra mer, dock inte bara genom besöksförbud utan genom psykisk vård då hon blivit utsatt för något mer än bara stalkning.

Enligt den statistik vi tidigare undersökt har vi sett att inte alls många blir dömda för stalkning. Intervjun med kvinnen är ett sådant fall där gärningsmännen blivit dömda för ett brott men inte för stalkning, ännu en gång på grund av att bevismaterialet inte är tillräckligt starkt.

Diskussion
Vi anser att stalkning är ett brott som inte uppmärksammas så mycket som det egentligen borde. Vi har kommit fram till att lagarna för olaga förföljelser borde bli mer strikta. Samt att polisen ska försöka göra mer innan stalkningen leder till andra brott. Men trots att lagstiftningen kan bli mer strikt tvivlar vi på att det kommer hjälpa de som blir utsatta för olaga förföljelser. Detta på grund av att det är väldigt svårt att bevisa någon skyldig.

Resultatet hoppas vi har visat sig lönsamt genom att ha förmedlat konsekvenserna för stalkning samt hur man på flera olika sätt kan motverka det genom hjälp för både offret samt gärningsmannen. Genom vårt arbete har vi även säkerställt att kvinnor blir utsatta för olaga förföljelser mer än dubbelt så mycket än vad män blir.

Dock hur man motverkar stalkning ligger mestadels i rättsväsendets händer. Vi anser att de borde lägga ner mer tid på att lyssna på offer som hör av sig till dem i tidigt skede för att på så sätt motverka att ytterligare brott begås.

För att kunna fälla någon för olaga förföljelser behövs bevis. Vi anser att man så fort misstänker att man blir utsatt för stalkning exempelvis kan sätta upp övervakningskameror samt spara eventuella textmeddelanden och bilder som man sedan kan dela till polisen för att kunna stärka bevisen.

Källor
https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Stalkning/

http://www.svd.se/stalkarens-sardrag-uppstar-tidigt/om/idagsidan
http://web4health.info/sv/answers/sex-stalking.htm
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800010977/1371914726790/2006_3_stalkning_i_sverige.pdf
http://www.sakerhetschefens.se/stalking-ett-vaxande-problem/210
http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2008-07-08-en-av-tio-har-utsatts-for-stalkning.html
https://polisen.se/Om-polisen/Olika-typer-av-brott/Stalkningolaga-forfoljelse/
Intervju, Anonym 75-årig kvinna, offer för stalkning, december 2015, Stockholm

Dejana Nikolic, Maria Chabo

Den slutliga rapporten - Lana, Klaudia & Stefani

Inledning & Bakgrund

I detta arbete har vi valt att studera ämnet genus. Genus är ett aktuellt ämne och granskas noga i många studier överallt i världen. Vi valde att arbeta med genus i samband med normer och samhälls-strukturer. Vi valde att studera normer som bildas redan vid det tidiga stadiet i livet, alltså valde vi att undersöka hur barn från ålder 5 till 6 ser på detta.

Vi gjorde vår undersökning med hjälp av intervjuer med förskole barn i en skola som befinner sig i Södertälje samt Tullinge för att inte avgränsa målgruppen. Målet med undersökning var att kunna kartlägga tankar och idéer små barn har om genus och hur bägge könen skall agera. Detta var intressant för oss då individen störtter på normen när de integreras i samhället. Vi vet att normer, seder och stereotyper är en del av hur samhället funkar däremot har vi ingen information kring när dessa skapas och ramas in i individens tankesätt.

Syfte & Frågeställning

Syftet med detta arbetet är att karlägga idéer och tankar som förskole barn har kring genus. Hur avspeglar sig normer samt stereotyper på mindre barn? Har dessa någon påverkan på deras tankesätt? Detta svarade vi med hjälp av en intervju där man frågade frågor kring hur könen skall agera, göra i hemmet samt så bad vi barnen att tilldela kön på vardagliga föremål.

Vad ska en mamma respektive pappa göra i hemmet? Vilka färger tillhör vem? Vilka sysslor och föremål används mest av vilket genus?

Avgränsningar

För att arbetet skall avgränsas valde vi att samtala och intervjua endast barn mellan 5 och 6 år i två skolor som befinner sig i Södertälje och Tullinge. Arbetet tenderar att bli för stort om vi väljer mer än två skolor och fler åldersgrupper. Vi valde dessa åldrar för att barnen är i det tidiga stadiet i livet. Vi valde även dessa två skolor för att Södertälje är en ort med majoriteten invandrare och Tullinge är en ort med majoriteten svenskar. Vi ville undersöka om det fanns någon större skillnad i vad barnen tyckte och om samhället runt omkring de påverkade dem.

Tidigare undersökningar & Teoretisk bakgrund

För att förundersöka och testa våra hypoteser så började vi fråga barn på stan, självklart med målsmans tillåtelse, och vi utforskade även våra nära och kära så som syskon, kusiner och vänner.

Teorin som passar in i vår undersökning är Yvonne Hirdmans. Hennes teori handlar om genus och genusklyftor. Hon utgick från tre punkter; kvinnor och män hålls isär, det manliga värderas högre än det kvinnliga, alla är med och skapar genusordning.

Som sagt hade vi tidigare testat undersökningen på småsyskon och även kusiner, vi fick relevanta svar och liknande svar till de barnen svarade i skolorna. Vi utgick från genus, att endast fråga om kvinnan och mannen. Hur de båda handlar hemma och vilka vanor de har.

Teorier som Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber inkludera vi inte. Vi läste om dem och insåg att de handlade mer om sociologin i stort sett. Det handlade om kapitalism, strukturalism och rationalisering, man kan dra slutsatser till deras verk och jämföra relationerna och de sociala handlingarna, men vi valde att utgå från genus som vår teoriska bakgrund.

Vi valde att se vilken roll kön spelar i samhället genom ett genusperspektiv. Vi visade en bild på en verkstad och en bild på ett kök, det var nästan uppenbart att få svaret “pappor jobbar i verkstaden och mammor diskar”. Genom denna undersökning får vi reda på förhållandet mellan könsroller.

Kort om undersökningarna, dess utformning & villkor

Eftersom vi valde att undersöka hur förskolebarn tänker kring genus och dess tillhörighet och förväntningar så ansåg vi att det var bäst att besöka en del förskolor och intervjua ett par barn direkt, för att kunna få en så bra bild som möjligt om hur barnen tänker. Vi tog med flera olika bilder på olika motiv och färger för att sedan fråga barnen vad de tänkte på utifrån ett genusperspektiv. Vi frågade även vad föräldrarna gör i hemmet Huvudsyftet var att se vad barnen klassade som manligt respektive kvinnligt. Vi gick även till olika slags skolor just för att se ifall barnen har olika svar i vanliga skolor och i skolor som ligger i lite “finare” områden.

Undersökningen

Vi gjorde två huvud-undersökningar. Villkoren och utformningen av dem var inte olika, utan den enda skillnaden mellan de två granskningarna var, som vi tidigare skrivit, områdena. Den ena skolan ligger i ett vanligt område i en vanlig ort i Södertälje, den andra skolan ligger i ett lite rikare område i Tullinge. Syftet med detta var alltså att se huruvida barn som bor på olika slags trakter har fått olika uppfattningar om vad genus egentligen innebär samt om vad som klassas till vilket genus. Vi hade förberett våra frågeställningar innan vi besökte skolorna och vi var väl förberedda att intervjua barnen. Vi åkte med hypoteser och förväntningar som är lika vanliga och förväntade som svaren vin fick.

Resultat

Det resultat vi fick stämde väldigt bra med våra antaganden. Barnen ansåg att blått, grönt och svart är männens färger och att rosa och rött tillhör kvinnorna. När vi frågade varför de trodde så, var svaret vi fick: Det bara är så!

Vi frågade även om inte en man kan ha rosa på sig och en kvinna blått, till vår förvåning så svarade barnen faktiskt ja.

Om man går tillbaka till våra frågeställningen, så kommer våra hypoteser tillbaka till att stämma in med resultaten av våra undersökningar. Mamma diskar och städar hemma medan pappa ligger i soffan eller jobbar i garaget.

Det som absolut inte stämde med våra tidigare teorier om vilka svar vi skulle få var att alla barn hade precis samma svar både i dem olika skolorna och de vi gjorde förundersökningar med. Inte en enda svarade mer annorlunda än dem andra. Svaren vi fick var inte konstiga utan fullt förväntade. Nu när sociala medier är fullproppat med diskussioner kring genus och dess tillhörighet samt att det finns aktivister, så som Freja Lindberg och Zara Larsson som får mycket uppmärksamhet just på grund av sina kamper till att förändra samhällets normer vad gäller kön och genus, så kan man tänka sig barnen idag hade kunnat ha annorlunda svar, men å andra sidan så är de barn. Sociala medier har inte riktigt blivit aktuellt för dem än samt att detta ämne är relativt nytt och inte så omdiskuterat samhällsvis.

Diskussion

Lana

Det man nu kan konstatera är att samhället fortfarande är utformat i vad som tillhör man respektive kvinna och vad man ska jobba med eller göra i hemmet beroende på om man är man eller kvinna. Det var som sagt icke förväntat att precis alla barn skulle ha samma svar, trots att de kom från helt olika områden. Jag anser att det har att göra med att man alltid gjort en skillnad på man och kvinna och att det kommer att ta tid att förändra. Dock så kommer det möjligtvis bli förändringar nu när människor agerar starkt i olika syften, så som inom feminismen. Att barnen svarade “jo” när vi frågade ifall män kunde ha rosa och kvinnor blått tror jag inte beror på att de tyckte att det var möjligt, då hade de sagt det från början, jag tror att de tvekade efter att vi ställde frågan och att de kände sig pressade till att svara “jo”.

Stefani

Det jag anser efter undersökningen är att samhället alltid kommer att vara utformat efter de normer vi växt upp med. Det ändras lite med tiden att fler killar vågar komma ut och berätta att de är homosexuella, men det gör inte så stor skillnad.. Blå kommer alltid att vara en killfärg enligt barn och även vuxna och rosa kommer alltid att vara en tjejfärg. Det jag anser är att det kommer alltid att finnas en skillnad mellan kvinnor och män antingen om det handlar om färg, lön eller arbete. Om man försöker jämställa lönen, dyker en annan sak upp och det fortsätter utan någon stopp. Jag tycker iallafall att skillnad är en bra sak. Att barnen vet vad som tillhör en kille och en tjej är bra, men det dem måste veta är även att det är ok för tjejer att ha blå och för killarna att ha rosa.

Klaudia

Undersökningen vi gjorde hade som syfte att klargöra hur barnen tänker kring ämnet genus. Hypotesen vi ställde innan vi gjorde undersökningen var grundat i normer samt generella åsikter som vi har plockat på oss. Det var viktigt för mig eftersom jag ville se när normer och dessa tankesätt ramas in i barnens synesätt, alltså ifall de redan vi 4-6 år åldern hade tankar som var formade på normer. Genus är som redan tidigare sagt, är ett socialt kön, alltså något som inte alltid har med det medfödda könet. Vilka egenskaper en individ har präglar vilket kön de rammas in i. Barnens tankesätt var utformad med hjälp av sådant de ser och har lärt sig i hemmet eller den primära och sekundära socialisationen ett bestämt genus behöver inte alltid var något negativ eller ses som en påtvingad roll som ges av omgivningen. Genus är också könet som konstanteras vid födelsen för att underlätta resterande stadier i livet som exempelvis yrkeslivet, fritidslivet eller egen familjebildning. Problematiken kan uppstå då barnet inte tilldelas ett genus och sedan har det svårt att integreras in i samhället då den inte passar in i någon roll. Både kvinnor och män har gena egenskaper samt roller som bestämmer hur man ska vara. Utan detta kan individen ha problem med att passa in och där med bilda viktiga gemenskaper.

Litteraturlista/källförteckning

Internetkällor

Instagram - @frejalindbergs & @zaralarsson

http://www.genusfokus.se/om/vad-ar-genus/ , Genusfokus , hämtad 17/05-2016

https://sv.wikipedia.org/wiki/Genus_(k%C3%B6nsbegrepp) , Wikipedia , hämtad 17/05-2016

Artiklar

http://www.svd.se/bangstyriga-barn-utmanar-genuspedagogik-34pq , Svenska Dagbladet, Bångstyriga barn utmanar genuspedagogik av Klara Dolk, Hämtad 17/05-2016

tisdag 17 maj 2016

uppgift 10 - Ninos & Smedra

https://docs.google.com/presentation/d/1XHkH114TooUjePf_bvYwKmDDzlMkd_7Tqf1i_p_7Nrg/edit?usp=sharing

Uppgift 9 - Ninos Gourie

Uppgift 9 – Absolut Svensk

Avsnitt 2

Tobbe Mårtensson säger ”Hur fan kan man kasta ut pensionärer från sina hus för att asylsökande ska få bo i de husen?” – Jag håller faktiskt med Tobbe i denna fråga. Det är ju inte normalt att man ska kasta ut folk, speciellt pensionärer, från deras hus för att ta in asylsökande. Det finns massa andra byggnader och platser där man kan göra om till boende för dessa asylsökande.

6 % av 4000 hatbrott lyckas polisen lösa – 6 % innebär 240 fall av 4000. Det är ju förjävligt. Detta visar ju bara hur oviktigt domstolen tycker att dessa fall är. Om inte domstolen tar detta seriöst, vem annars ska kunna lösa detta?

Tre somalier hotades till livet på grund av deras hudfärg- Det är så vidrigt, att sådant fortfarande händer. Det bevisar bara att vårt samhälle inte har förändrats ett dugg. Trots att jag inte har samma hudfärg som dessa somalier så känner jag nästan samma sorg som dem. Undra hur hjälplösa de känner sig som har hamnat i en stad där ingen annan har samma hudfärg som dem. Och inte nog med det så blir de hotade också.

En av de somaliska männen säger att han tror att han blir svensk och accepterad när han får ett jobb och tjänar pengar – Det han förmodligen menar med det är att han bidrar till samhällets utveckling och blir en av normen. Jag tror att de flesta i Sverige har samma åsikt.

Uppgift 6 - Ninos Gourie

Klassfrågor – Ninos Gourie

1. Jag skulle beskriva dagens klassamhälle bestående av 3 grupper; Rik, fattig eller mittemellan.

2. Klasskillnader kan motiveras i olika kategorier men eftersom att det är i olika värden så kommer det aldrig att bli rättvist. En anledning till varför jag tycker klasskillnader ska existera är pga ekonomiska skäl - en advokat som har 5 års universitetsutbildning på nacken förtjärnar självklart en bättre lön jämfört med en elektriker som endast studerat på gymnasiet. Tack vare dessa ekonomiska skillnader finns det också en drivkraft i samhället att sträva efter högra mål i livet. Däremot finns det en gräns för ekonomiska skillnader. INGEN ska sova på gatan och äta en måltid i veckan.

3. Jämlikhet i ett klassamhälle innebär att alla behandlas lika oavsett. Tyvärr så har vi inte ett riktigt jämnlikt samhälle just nu, men det ser ut som att vi strävar efter det i vilket fall. Vi kan inte bestämma hur vi föds och vilka vi blir, och då ska man inte behandlas på det sättet att man kan bestämma.

4. Alla individer kan påverka sin klassposition och det beror på vart man bor. Alla individer i Sverige har möjligheten att påverka sin plats eftersom att vi har gratis utbildning och utbildning är ju den främsta nyckeln till en hög ekonomi. Jag tror faktiskt att alla med möjligheter och fulla förutsättningar kan påverka sin klassposition dock finns det alltid undantag beroende på individens livsvillkor som ideologi eller religion.

6. Marx menar att ekonomin är huvudorsaken till klasskillnader. Samhället har blivit uppdelat i två klasser: den ägande gruppen som också kom att kallas kapitalisterna och sedan den arbetande gruppen som benämndes som proletariat. Proletariat sålde sin arbetskraft åt kapitalisterna som sedan fick in större kapital och hjälpte till med expanderingen av företagen som då ledde till ett mervärde, kapitalisterna hade ett ”mervärde” för de var lite högre uppsatta.

7. Marx teori om klassamhället skiljer sig inte mycket ifrån hur samhället ser ut idag. Det finns alltid en grundare av företaget som tjärnar mer pengar än de vanliga anställda. Som jag tidigare nämnde så ger en högre ekonomi en högre status och makt. Marx teori om klasser är däremot väldigt förenklat till skillnad från de andra sociologerna.

8. John Goldthorpes klasschema är grunden för hur man beskriver dagens klassystem i samhällsvetenskapen. Det är den nyaste beskrivningen av hur vi kategoriserar människor och den applicerades först på britterna år 1970, indelningen kom att kallas socialgrupper. Man har valt att stapla upp de i 3 olika kategorier: Tjänsteklass – Mellanklass – Arbetarklass. Socialgrupp 1- Tjänsteklassen är för högre tjänstemän/större företagare ex; Stefan Löfven, Ingvar Kamprad

Socialgrupp 2- Mellanklassen är för övriga tjänstemän/företagare ex; Ninos som äger kiosken i fittja

Socialgrupp 3- Arbetarklassen är för arbetare; Ninos kusin som jobbar svart i kiosken i fittja.

9. Det framgår inte riktigt i John Goldthorpe’s teori om vilken klass arbetslösa tillhör, men däremot skulle jag gissa på att om människans värde och status beror på våra ekonomiska förutsättningar så har man helt enkelt inget människovärde och ingen status heller. Han värderar arbetstagarnas status och populäritet, och om det inte finns något jobb eller en arbetare att bedöma så finns det heller ingen status eller populäritet.

10. Pierre Bourdieus teori om klassamhälle handlade inte enbart om kapital utan även om kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Nyckeln till att göra en klassresa kan exempel vara att man hög utbildar sig, som i sin tur leder till att man knyter kontakter, vilket förstärker det sociala samtidigt som de leder till en hög inkomst och ger en annan typ av status bland människor.

11. Skillnaden mellan alla länders sociala rörlighet är väldigt stor. I Sverige arbetar majoriteten av alla vuxna i ett hushåll: man börjar tidigt på morgonen och slutar sedan sent på eftermiddagen. Man äter middag och sedan en kort stund därefter gör man sig förberedd inför läggdags. Detta, för att orka morgondagen på jobbet eller i skolan. Men så ser det inte ut i andra länder. Till exempel i Syrien mellanöstern är det traditionella familjesamhället fortfarande kvar då kvinnan är hemmafru och barnen umgås inte med andra än sina syskon. Mannen är ute och jobbar och när mannen kommer hem, sätter sig alla för att äta och sedan lägger sig alla samtidigt. I Sverige behöver man vara självständig, vilket kan leda till ensamhet. Däremot har vi, i Sverige, större förutsättningar och binder fler kontakter i arbetsmarknaden. Vi samåker och kommunicerar på sociala medier. I andra länder förekommer splittring i klasserna, där ex kristna studerar tillsammans och judar tillsammans. Även detta leder till ett begränsat socialt kapital.

Uppgift 3, The experiment - Smedra Shukro

Uppgift 3 – The experiment, recension

Filmen ”The experiment” är en verklighetsbaserad film som utspelade sig under 1971. Filmen handlade om ett socialpsykologiskt experiment som utfördes på frivilliga elever från Stanford University. Experimentet kallades ”Stanford experiment” och gick ut på att undersöka hur människor agerar i olika sociala situationer och även roller. Det var totalt 26 medverkande varav hälften delades upp i fångar och hälften vakter. I början på filmen var alla 26 överens, men när experimentet började så intog studenterna sina roller, speciellt vissa av vakterna som utnyttjade sin karaktär. Det skapades ett ”vi och de” under filmens gång när det började bli allvarligt och bråkigt. ”The point of no return” kom när en fånge tryckte på den röda knappen som var avsedd till att avsluta experimentet men när han gjorde det så hände ingenting och experimentet fortsatte.

En händelse i filmen var när en av vakterna försökte ge en dos av en medicin till en fånge för att han hade allvarliga problem på grund av sin diabetes, men han blev påkommen och omplacerad till fånge istället för vakt.

Under filmens gång märker man hur mer extrema deltagarna blir, speciellt vakterna i början. Personernas verkliga personligheter trängs bort och nya karaktärer träder fram. En orsak till varför vissa kan ha utnyttjat sin roll beror på klasskillnaderna i verkligheten. Är man underordnad i samhället och får tillfället i akt att få dominera och bestämma, vad stoppar en då från att ta den chansen?

Filmen börjar med ett klipp från när djur är våldsamma mot varandra och övergår mot när människor är det. Här framgår budskapet i filmen en del eftersom människorna som experimentet utfördes på utvecklades till våldsamma personer på grund av de sociala och psykologiska förhållandena som de levde i.

Jag tycker att filmen var väldigt intressant men även väldigt extrem. Det är långt ifrån verkligheten vi lever i idag, jag har aldrig sett något sådant, inte ens i ”vanliga” filmer som handlar om krig och våld. Den här filmen var enligt mig lite ovanlig med tanke på att den inte hade samma struktur som de flesta filmerna: de börjar bra, en hjälte kanske finns med, det skapas ett problem, problemet löser sig och filmen slutar oftast bra.

Hur man kunde se att filmen innefattade social psykologi var när de medverkande studenterna formades i relation med varandra. De grupperades och slog ihop sig och riktade sig mot fienden. Vakterna var inte alla överens med deras gemensamma nämnare var att de hade makten i experimentet, medan fångarna försökte kämpa för att hålla ihop för att inte bli helt nedtrampade på och dödade.

Uppgift 3 - Ninos Gourie

The experiment – Recension

”The Experiment” är en film baserad på en sann historia som utspelas år 1971. Det socialpsykologiska experimentet kallades Stanford experimentet för att det gjordes på frivilliga studenter i Standford University och gick ut på att studera människors beteende i olika sociala roller och situationer. I filmen valde man ut 26 män som i senare tur delades i hälften fångar och hälften vakter. Syftet var att hitta orsakerna till problemet i fängelser.

Resultatet av experimentet visade att deltagarna anpassade sig drastiskt till sina roller. I början tog fångvakterna sig an makten medan fångarna tog det mindre seriöst men när vakterna blev hårdare så blev det mer seriöst.

Det som gjorde att allt spårade ur var när en av fångarna tryckte på den röda knappen för att avsluta experimentet då hans fångkamrat var nära att dö pga brist på medicin. En av fångvakterna skulle smuggla över en dosering till honom men blev påkommen, vilket ledde till att han blev av med sin uniform och hamnade på andra sidan, dvs fångarnas sida. Huvudpersonen Travis tappade förståndet ställde sig framför kameran och skrek ”öppna den här jävla porten och släpp ut oss ditt sjuke fan”.

Den sociala rollen som skapades i samband med utdelningen av karaktär, kom att bli radikalare än vad den kanske egentligen är i det verkliga livet. Rollen kan ha utspelats överdriven för att dessa har velat leva upp till sin figur. Även klasskillnader kan ha påverkat ordningen bland rollerna, att vissa hamnar i underordning pga att den ”finare” gruppen är dominerande och har makten över dem andra.

Filmen var väldigt intressant och visar hur det fungerar i det verkliga livet. Verkligen sevärd.

Uppgift 7 - Ninos Gourie

Uppgift 7 – Ninos Gourie

1. Elias - Man, 47år, Företagschef

Hur definierar du begreppet rasism?

En person som inte kan känna medmänsklighet. En person som inte ser att vi alla är lika värda.