Sociologisk undersökning
Klädsel
Inledning samt bakgrund
Vi har den senaste perioden undersökt varför barn har olika uppfattningar om klädsel. Med det menar vi varför pojkar föredrar att klä sig ”maskulint” och varför flickor föredrar att klä sig ”feminint”. Samt varför färg spelar roll. Vi har tittat närmare på hur barnen tänker kring genus i olika ämnesområden. Just klädseln är ett stort område inom genus och påverkar samhället väldigt mycket. Vi vill komma fram till hur just hur tankarna kring kläder ser ut i varje hem och dagis.
De flesta forskningar visar att flickor och pojkar i mycket stor utsträckning väljer kläder utifrån föräldrarnas sätt att klä sig, samt hur de resterande barnen på dagiset klär sig. Dvs att de biologiska förutsättningarna och socialisationens påverkan är orsaken till hur barn väljer att klä sig eller blir klädda för den delen.
Syfte
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och varför barnen uppfattar klädseln som något viktigt i samhället. Med hjälp av undersökningen kan vi få en tydligare bild på hur barnen påverkas av vuxna och socialisationen på grund av alla värderingar och normer som finns i samhället.
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och varför barnen uppfattar klädseln som något viktigt i samhället. Med hjälp av undersökningen kan vi få en tydligare bild på hur barnen påverkas av vuxna och socialisationen på grund av alla värderingar och normer som finns i samhället.
Frågeställningar
Vilken sorts kläder uppfattar barnen som rätt?
Påverkas deras teorier av dess kön?
Påverkas deras teorier av dess kön?
Hur påverkar föräldrar och socialisationen barns val av kläder?
Avgränsningar
Vi kommer att fokusera på barn som gå på dagis, eftersom att utformningen sker vid den åldern. Studien är avgränsad till endast dagisbarn då barn i den åldern inte är helt klara i sitt tänkande och påverkas av nästan allt runt om kring dem. Vi har valt att bygga denna studie kring två förskolor nära Tumba Gymnasium (kan inte namnen).
Vi kommer att fokusera på barn som gå på dagis, eftersom att utformningen sker vid den åldern. Studien är avgränsad till endast dagisbarn då barn i den åldern inte är helt klara i sitt tänkande och påverkas av nästan allt runt om kring dem. Vi har valt att bygga denna studie kring två förskolor nära Tumba Gymnasium (kan inte namnen).
Teori
De mest relevanta teorierna för vårt arbete tillhör Max Weber, Yvonne Hirdman och Bronwyn Davies.
Max Weber var en tysk sociolog som föddes 21 april 1864 i Erfurt. Weber, tillsammans med Karl Marx och Emile Durkheim vara grundare till samhällsvetenskapens sociologi. Weber var en av de främsta forskarna som intresserade sig för hur strukturen påverkade på individens sociala handlingar. Ett sätt han forskade på var att tolka olika personers motiv för att lättare skapa en uppfattning för olika situationer och sedan få en bättre förståelse om möstret i människans handlingar i olika historiska händelser. Syftet med detta var att kunna påverka samhällsutvecklingen indirekt, enligt Weber. En handelsteori som Weber var först med att formulera var den sociala handlingsteorin som i princip handlar om att vi handlar utifrån värderingar. Våra värderingar kan bero på samhällets normer, så vi beter oss på vissa sätt utifrån normerna vi lever med.
Handlingsteorin handlar enkelt uttryckt om att vi medvetet utför handlingar med anledningar. Handlingarna utförs utifrån olika avsikter och ibland utför flera människor i grupper handlingar som skapar olika strukturer i samhället.
Yvonne Hirdman är professor i historia och har tagit fram genuskontraktsteorin som handlar om osynliga normer i samhället som innefattar könsrollerna. Genuskontraktet handlar om hur vi som grupper i samhället skapar dessa osynliga normer när det kommer till förväntningar om hur det ska se ut i samhället. Alltså, det typiska manliga och kvinnliga i samhället, vad som är typiskt feminint och maskulint.
Det finns tre huvudfaktorer som förklarar genuskotraktsteorin. Könen är splittrade, normerna vi har skapat som visar på vad som är feminint och maskulint är särade och är oftast motsatser till varandra, det är något dikotomt. Exempel på det är att kvinnor klär sig i kjolar och klänningar medan män klär sig i skjorta, slips, byxor osv. I dagens samhälle är det maskulina mer värdefullt än det feminina, det ser bättre ut när en tjej är mer maskulin än när en kille är mer feminin av sig. Det är mer fördomar mot manliga homosexuella idag än vad det är mot kvinnliga homosexuella. De manliga syns mer i samhället än de kvinnliga. Det är egentligen vi alla tillsammans som har skapat detta samhälle, det är inte en högt uppsatt person som har bestämt strukturen och ordningen i samhället, utan alla vi har format samhället till det som är idag. Hirdmans teori skiljer sig lite från Webers här eftersom hon säger att vissa personer är med och skapar strukturen omedvetet medan vissa gör det medvetet. Enligt Weber utför vi alla handlingar baserade på medvetna avsikter.
Bronwyn Davies är en forskare från Australien gift med en professor som har en teori som säger att barn utvecklar sina kulturella och sociala kön under perioden i dagis och förskolan. Det barnen gör under den perioden är att följa exempel de ser i sin vardag, med det menar hon de vuxnas beteende. Alltså är det främst föräldrarnas bild av genus som barnen får och hur barnet betraktar sig självt när det kommer till könsrollen.
Undersökning
Undersökningens start gick till att vi tog oss till två förskolor i Tumba och frågade om vi fick ställa lite frågor till barnen. Vi intervjuade omkring 40 barn sammanlagt, 20 från varje förskola, där hälften bestod av flickor och hälften pojkar. Med tanke på att barnen inte riktigt kanske förstår alla frågor så måste man skriva dom på ett lite mer informellt språk, så vi kom fram till att det faktiskt är lättare att gå på känsla istället. Barn är olika och kommer in i själva intervjun olika snabbt. Så det vi gjorde var att ställa lite olika frågor i början för att få igång dom. Däremot frågorna som hörde till undersökningen handlade om vad barnen tycker om att klä sig på olika sätt och vad som är rätt och fel enligt dem. För att dem skulle få en bättre bild av vad vi ville få fram så jämförde vi lite med deras föräldrar, dvs hur barnen skulle reagera om tex pappan gick klädd i kjol osv.
Undersökningens start gick till att vi tog oss till två förskolor i Tumba och frågade om vi fick ställa lite frågor till barnen. Vi intervjuade omkring 40 barn sammanlagt, 20 från varje förskola, där hälften bestod av flickor och hälften pojkar. Med tanke på att barnen inte riktigt kanske förstår alla frågor så måste man skriva dom på ett lite mer informellt språk, så vi kom fram till att det faktiskt är lättare att gå på känsla istället. Barn är olika och kommer in i själva intervjun olika snabbt. Så det vi gjorde var att ställa lite olika frågor i början för att få igång dom. Däremot frågorna som hörde till undersökningen handlade om vad barnen tycker om att klä sig på olika sätt och vad som är rätt och fel enligt dem. För att dem skulle få en bättre bild av vad vi ville få fram så jämförde vi lite med deras föräldrar, dvs hur barnen skulle reagera om tex pappan gick klädd i kjol osv.
En annan sak som är viktig att få med är att vi intervjuade barnen i enrum, då vi anser att individen kan uttala sig med egna tankar och åsikter utan att påverkas av resten av klassen.
Förskola 1: En förskola med endast finsktalande barn och består av ungefär 40-50 barn. Vi tog oss dit under sociologi lektionen eftersom att vi skulle ha mest tid just då.
Förskola 2: En förskola med barn från alla möjliga nationer och består av över 100 barn. Även då tog vi oss dit under sociologi lektionen för att få så mycket tid som möjligt med intervjuerna.
Resultat
Sammanlagt 40 barn deltog i undersökningen varav 20 pojkar och 20 flickor. Vi kommer nu att redovisa vårt resultat av dessa intervjuer. i denna del kommer vi att analysera svaren och lyfta fram det som är viktigast för syftet.
Förskola 1: 16 av 20 barn tyckte att flickor ska hålla sig till kjol samt rosa och killar byxor samt blått. De resterande 4 såg inget fel med att pojkar har kjol samt rosa och flickor byxor samt blått.
Av dessa 16 var 9 pojkar och 7 flickor. De 4 resterande bestod av 1 pojke och 3 flickor.
Av dessa 16 var 9 pojkar och 7 flickor. De 4 resterande bestod av 1 pojke och 3 flickor.
Förskola 2: 18 av 20 barn tyckte precis som första förskolan att flickor ska hålla sig till kjol samt rosa och killar byxor samt blått. De resterande 2 såg inte heller något fel med att pojkar har kjol samt rosa och flickor byxor samt blått.
Av dessa 18 var 10 pojkar och 8 flickor. De 2 andra bestod av flickor.
Av dessa 18 var 10 pojkar och 8 flickor. De 2 andra bestod av flickor.
Diskussion
Syftet med vår undersökning var att få fram hur barn uppfattar och påverkas av könsrollerna i samhället. Det framgick tydligt att barnen främst påverkades av sina föräldrar vilket är troligt eftersom föräldrarna uppfostrar och följer barnen en stor del av livet. Det var konstigt för majoriteten av barnen att deras föräldrar skulle byta klädsel, dvs. att mamman gick med kostym till jobbet (beroende på vilket yrke det var så klart) och pappan med kjol eller klänning. Barnen tyckte det var roligt och skrattade så fort vi frågade om hur de skulle reagera om föräldrarna bytte kläder. Med tanke på de tre teorierna vi använde i vår undersökning, handlingsteorin, genuskontraktsteorin och det Davies säger så förstod vi att svaren vi fick från barnen var värderingar från antingen föräldrarna eller lärarna på förskolan, även från eventuella äldre personer. Vi handlar utifrån våra värderingar, och barnens värderingar bygger på äldres värderingar som barnen lär sig ifrån. De osynliga normerna som vi har skapat påverkar barnen som är nästa generation och som kommer att föra vidare normerna eftersom man som ett barn inte är mogen nog för att veta det. Det kan antingen ske en stor förändring där nästa generation påverkar normerna eller så fortsätter normerna vi har idag att sätta spår i framtiden. Det beror på hur nästa generation utvecklas i äldre ålder och hur de resonerar kring könsrollerna. Idag bär kvinnor ändå mer maskulina kläder som skjorta och kostymbyxa så det är inte omöjligt att det i framtiden ändras mer och att könsrollerna beblandas mer. Varför barnen följer sina föräldrars spår kan förklaras med Davies teori där hon säger att barnen skapar sina kulturella och sociala kön i förskoleåldern och att det är föräldrarna som ses som förebilder som påverkar barnens sociala och kulturella kön.
Syftet med vår undersökning var att få fram hur barn uppfattar och påverkas av könsrollerna i samhället. Det framgick tydligt att barnen främst påverkades av sina föräldrar vilket är troligt eftersom föräldrarna uppfostrar och följer barnen en stor del av livet. Det var konstigt för majoriteten av barnen att deras föräldrar skulle byta klädsel, dvs. att mamman gick med kostym till jobbet (beroende på vilket yrke det var så klart) och pappan med kjol eller klänning. Barnen tyckte det var roligt och skrattade så fort vi frågade om hur de skulle reagera om föräldrarna bytte kläder. Med tanke på de tre teorierna vi använde i vår undersökning, handlingsteorin, genuskontraktsteorin och det Davies säger så förstod vi att svaren vi fick från barnen var värderingar från antingen föräldrarna eller lärarna på förskolan, även från eventuella äldre personer. Vi handlar utifrån våra värderingar, och barnens värderingar bygger på äldres värderingar som barnen lär sig ifrån. De osynliga normerna som vi har skapat påverkar barnen som är nästa generation och som kommer att föra vidare normerna eftersom man som ett barn inte är mogen nog för att veta det. Det kan antingen ske en stor förändring där nästa generation påverkar normerna eller så fortsätter normerna vi har idag att sätta spår i framtiden. Det beror på hur nästa generation utvecklas i äldre ålder och hur de resonerar kring könsrollerna. Idag bär kvinnor ändå mer maskulina kläder som skjorta och kostymbyxa så det är inte omöjligt att det i framtiden ändras mer och att könsrollerna beblandas mer. Varför barnen följer sina föräldrars spår kan förklaras med Davies teori där hon säger att barnen skapar sina kulturella och sociala kön i förskoleåldern och att det är föräldrarna som ses som förebilder som påverkar barnens sociala och kulturella kön.
Minoriteten av barnen vi intervjuade tyckte inte det var konstigt att föräldrarna bytte kläder, dvs. att mamman klär sig i blåa byxor och pappan i rosa kjol. Det kan bero på att dessa föräldrar inte skiljt på färger framför barnen, att barnen både fått rosa och blåa kläder och att det inte funnits stora könsskillnader i den familjen.
Källförteckning
http://bronwyndavies.com.au/about-bronwyn
Tack!
SvaraRaderaNader