Klassfrågor – Ninos Gourie
1. Jag skulle beskriva
dagens klassamhälle bestående av 3 grupper; Rik, fattig eller mittemellan.
2. Klasskillnader kan motiveras
i olika kategorier men eftersom att det är i olika värden så kommer det aldrig
att bli rättvist. En anledning till varför jag tycker klasskillnader ska
existera är pga ekonomiska skäl - en advokat som har 5 års
universitetsutbildning på nacken förtjärnar självklart en bättre lön jämfört
med en elektriker som endast studerat på gymnasiet. Tack vare dessa
ekonomiska skillnader finns det också en drivkraft i samhället att sträva efter
högra mål i livet. Däremot finns det en gräns för ekonomiska skillnader. INGEN
ska sova på gatan och äta en måltid i veckan.
3. Jämlikhet i ett
klassamhälle innebär att alla behandlas lika oavsett. Tyvärr så har vi inte ett
riktigt jämnlikt samhälle just nu, men det ser ut som att vi strävar efter det
i vilket fall. Vi kan inte bestämma hur vi föds och vilka vi blir, och då ska
man inte behandlas på det sättet att man kan bestämma.
4. Alla individer kan
påverka sin klassposition och det beror på vart man bor. Alla individer i
Sverige har möjligheten att påverka sin plats eftersom att vi har gratis
utbildning och utbildning är ju den främsta nyckeln till en hög ekonomi. Jag
tror faktiskt att alla med möjligheter och fulla förutsättningar kan
påverka sin klassposition dock finns det alltid undantag beroende på individens
livsvillkor som ideologi eller religion.
6. Marx menar att
ekonomin är huvudorsaken till klasskillnader. Samhället har blivit uppdelat i
två klasser: den ägande gruppen som också kom att kallas kapitalisterna och sedan
den arbetande gruppen som benämndes som proletariat. Proletariat sålde sin
arbetskraft åt kapitalisterna som sedan fick in större kapital och hjälpte till
med expanderingen av företagen som då ledde till ett mervärde, kapitalisterna
hade ett ”mervärde” för de var lite högre uppsatta.
7. Marx teori om
klassamhället skiljer sig inte mycket ifrån hur samhället ser ut idag. Det finns
alltid en grundare av företaget som tjärnar mer pengar än de vanliga anställda.
Som jag tidigare nämnde så ger en högre ekonomi en högre status och makt. Marx
teori om klasser är däremot väldigt förenklat till skillnad från de andra
sociologerna.
8. John Goldthorpes klasschema
är grunden för hur man beskriver dagens klassystem i samhällsvetenskapen. Det
är den nyaste beskrivningen av hur vi kategoriserar människor och den
applicerades först på britterna år 1970, indelningen kom att kallas
socialgrupper. Man har valt att stapla upp de i 3 olika kategorier:
Tjänsteklass – Mellanklass – Arbetarklass. Socialgrupp 1- Tjänsteklassen är för
högre tjänstemän/större företagare ex; Stefan Löfven, Ingvar Kamprad
Socialgrupp 2- Mellanklassen
är för övriga tjänstemän/företagare ex; Ninos som äger kiosken i fittja
Socialgrupp 3- Arbetarklassen
är för arbetare; Ninos kusin som jobbar svart i kiosken i fittja.
9. Det framgår inte
riktigt i John Goldthorpe’s teori om vilken klass arbetslösa tillhör, men däremot
skulle jag gissa på att om människans värde och status beror på våra ekonomiska
förutsättningar så har man helt enkelt inget människovärde och ingen status
heller. Han värderar arbetstagarnas status och populäritet, och om det inte
finns något jobb eller en arbetare att bedöma så finns det heller ingen status
eller populäritet.
10. Pierre Bourdieus
teori om klassamhälle handlade inte enbart om kapital utan även om kulturellt
kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Nyckeln till att göra en
klassresa kan exempel vara att man hög utbildar sig, som i sin tur leder till
att man knyter kontakter, vilket förstärker det sociala samtidigt som de leder
till en hög inkomst och ger en annan typ av status bland människor.
11. Skillnaden mellan
alla länders sociala rörlighet är väldigt stor. I Sverige arbetar majoriteten
av alla vuxna i ett hushåll: man börjar tidigt på morgonen och slutar sedan
sent på eftermiddagen. Man äter middag och sedan en kort stund därefter gör man
sig förberedd inför läggdags. Detta, för att orka morgondagen på jobbet eller i
skolan. Men så ser det inte ut i andra
länder. Till exempel i Syrien mellanöstern är det traditionella familjesamhället
fortfarande kvar då kvinnan är hemmafru och barnen umgås inte med andra än sina
syskon. Mannen är ute och jobbar och när mannen kommer hem, sätter sig alla för
att äta och sedan lägger sig alla samtidigt. I Sverige behöver man vara självständig,
vilket kan leda till ensamhet. Däremot har vi, i Sverige, större
förutsättningar och binder fler kontakter i arbetsmarknaden. Vi samåker och kommunicerar
på sociala medier. I andra länder förekommer splittring i klasserna, där ex
kristna studerar tillsammans och judar tillsammans. Även detta leder till ett
begränsat socialt kapital.
Tack!
SvaraRaderaNader