Könsskillnader i självförtroende

En studie om självförtroende i geografi, historia

 och religion ur ett genusperspektiv

Sofie Sedaghat

Ellinor Friström

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................................. 1

1.1. Bakgrund................................................................ 1
1.2. Syfte....................................................................... 2
1.3. Frågeställning.......................................................... 2
1.4. Avgränsning............................................................ 2

2. Metod....................................................................... 2
2.1. Utformning.............................................................. 3

3. Teoretisk bakgrund................................................. 3

4. Resultat.................................................................... 4

4.1. Geografi.................................................................................... 5

4.2. Religion..................................................................................... 6

4.3. Historia...................................................................................... 7

4.4. Andra studier............................................................................. 8

4.5. Olika perspektiv på könsskillnaderna.......................................... 8

5. Analysen.................................................................. 9

6. Diskussion............................................................. 12

7. Källor..................................................................... 14

7.1. Litteraturkällor......................................................................... 14

7.2. Elektroniska källor................................................................... 14

1. Inledning

I alla delar av vårt samhälle såväl det privata som offentliga så påverkar en individs självkänsla och självförtroende allt från hur denne mår till hur framgångsrik personen blir. Men hur kommer det sig att vissa personer endast kan se det bästa i dem själva medan andra och framförallt kvinnor frammanar de mest självkritiska tankar de kan komma på? Ofta framhålls att det är vi själva som är det största hindret för vårt eget välmående och självförtroende. Hur enkelt är det egentligen att förändra synen på sin egen förmåga om självförtroendet inte är skapat av oss själva utan är en reflektion av det samhälle vi lever i?

Barn socialiseras tidigt utifrån deras kön. Föräldrar målar pojkars rum i blått och flickors i rosa innan barnet ens är fött. Flickor ska leka med dockor och killar med bilar.

Redan som små tilldelas barn av olika kön även olika egenskaper. Pojkar uppmuntras till att vara tävlingsinriktade och högljudda medan flickor uppmuntras till att vara mer lågmälda och blyga. Frågan kring hur mycket som skiljer oss åt biologiskt och vad som är socialt konstruerat blir mer och mer omdiskuterat. Hur är det egentligen med självförtroendet? Kan det skilja sig mellan pojkar och flickor? En allmän uppfattning är att unga tjejer har ett mycket sämre självförtroende i förhållande till killar.

I tonåren är skapandet av den egna identiteten och självförtroendet extra viktigt. Skapandet av ens identitet och självförtroende är en ständigt pågående process som sker genom interaktion med andra människor. Vi skapar inte bara vår identitet utifrån oss själva utan också utifrån hur andra upplever oss. Ofta när massmedia pratar om unga tjejers självförtroende är det i samband med deras utseende. Som tonåringar börjar tjejer att fokusera på deras utseende som måttstock för deras värde. Vi pratar ofta om hur objektifieringen av kvinnor i media skapar en kroppshets och utseendefixering som skapar dåligt självförtroende. Ätstörningar som anorexia och bulimi är vanligast hos kvinnor och skylls ofta på medias kroppshets. Inte lika ofta påtalas dock tjejers självförtroende i förhållande till kunskap och utbildning. Vi vet att unga tjejer gör bättre ifrån sig i skolan men vet de själva det? Hur är det med självförtroendet i relation till kunskap? Och är skillnaderna mellan tjejers och killars självförtroende lika stora inom skolvärlden också?

1.1. Bakgrund

Genus är ett ämne som berör oss alla, ett ämne som är kopplat till alla delar av vårt samhälle. Hur förklarar genusteorin skillnader i självförtroende mellan könen? Som elever som studerar sociologi blev vi nyfikna på hur det kommer sig att kvinnor skattar sig lägre än män vad gäller kunskaper. Det är något vi känner igen i vår vardag. Många tjejer underskattar sin förmåga inom flera olika områden.

Eftersom vi går i gymnasiet funderade vi på hur det ser ut för tjejer i vår egen ålder; stämmer det att vi tjejer underskattar vår kunskap inom skolämnen? Finns det någon skillnad mellan hur tjejer eller killar skattar sin kunskap på Tumba gymnasium? Det skulle vara intressant om vi fick ett annat resultat. Om vår undersökning skulle stämma med tidigare studier finns svaren på varför det ser ut så här inom genusteorierna? Kan det handla om hur interaktionen i klassrummet ser ut? På hur killar och tjejer bemöts av lärarna? Hur påverkar maktstrukturer i samhället unga kvinnors självuppfattning? Det här är frågor som är aktuella för oss i vår situation som kvinnliga studenter.

1.2. Syfte

Syftet med den här rapporten är att ta reda på om kvinnor och män estimerar deras kunskapsförmågor olika.

1.3. Frågeställning

·      Värderar kvinnor sina kunskapsförmågor lägre i jämförelse med män?

·      Vilka orsaker kan det i så fall finnas till att kvinnor uppskattar sina kunskapsförmågor lägre?

1.4. Avgränsning

Vi har avgränsat det här arbetet genom att vi begränsat antalet intervjupersoner till endast tio, fem män och fem kvinnor. Undersökningen avgränsades till Tumba Gymnasium och det är därför endast elever, lärare eller annan skolpersonal som deltagit i undersökningen. En annan omedveten avgränsning rör de olika programmens representation. Tanken var egentligen att vi skulle försöka ta med elever från olika program på skolan men i samband med tidpunkten på dagen och de elever som gick att hitta och som var villiga att delta så blev resultatet ett annat. Av tjejerna som deltagit i undersökningen är det endast humanister. I valet av killarna har det dock skett en större variation med två killar från natur, en från humanistiska och en från fordon. Denna avgränsning var inte medveten men kan ha påverkat vårt resultat. Vi valde också att i vår avgränsning att fokusera på ungdomar och delade därför ut enkäterna till 8 elever och två vuxna på skolan varav den ena var lärare och den andra annan skolpersonal. Här hade det givetvis varit intressant att istället intervjua två lärare eller två personalanställda för att få två personer med samma anställning/tjänst. I vår undersökning har det också skett ett visst bortfall. Sammanlagt delades tretton enkäter ut men tre valdes bort. Bortfallet berodde på att personen inte hunnit svara på alla frågor eller för att vi ansett att personen inte tog sig tid att försöka svara på frågorna.

2. Metod

Vi utformade vår enkätstudie för att undersöka om det finns könsskillnader i hur män respektive kvinnor skattar sin kunskapsförmåga. I teoribakgrunden har vi utgått från genusteorier. Därefter har vi samlat in olika artiklar och rapporter angående självskattning och könsskillnader, genom att göra en litteratursökning på Internet. Det resulterade i en liten litteraturstudie om vad som är skrivet inom ämnet. Till att börja med så tittade vi mer generellt på könsskillnader vid självskattning gällande kunskap. Men under arbetes gång så begränsade vi litteraturstudien till att röra oss mot skattning av skolprestationer och könsskillnader. Samtliga studier har undersökt frågan utifrån ett genusperspektiv. Vi har även inhämtat kunskap om självuppfattning från ett psykologiskt perspektiv och därefter satt ihop det med ett genusteoretiskt perspektiv för att få en helhetsbild av könsskillnader i självuppfattning.

2.1. Utformning

Undersökningen utformades för att ta reda på hur kvinnor och män skattar sin kunskapsförmåga i relation till sin prestation. För att på bästa sätt ta reda på hur det fungerar så diskuterades vilka ämnen som skulle väljas ut till undersökningen. Ämnena som valdes ut för att mäta individernas kunskapsförmåga var geografi, religion och historia. Frågorna var utformade som allmänbildande kunskap. Med syfte att ta reda på relationen mellan prestation/resultat och uppskattad av kunskapsförmåga valdes 13 kunskapsfrågor för varje ämne. Detta för ge ett underlag till ett utfall gällande deltagarens kunskap inom ämnet.

En skattningsskala arbetades fram med syfte att deltagarna skulle uppskatta sin kunskap inom de utvalda ämnesområdena. Frågan som ställdes var: Hur känner du inom området XX? Deltagaren hade möjlighet att skatta sin uppfattning i 6 skalsteg från väldigt osäker till mycket säker.

Urvalet av deltagare skedde genom att vi tillfrågade ett antal elever samt skolpersonal på Tumba gymnasium om de önskade delta i en undersökning. Underlaget blev då 10 personer, 5 män och 5 kvinnor. Av kvinnorna var 4 studenter på humanistprogrammet och en lärare som deltog. Männen som deltog bestod av 4 studenter, en från fordonsprogrammet, två från naturprogrammet och en från humanistprogrammet samt en skolpersonal.

Deltagarna fick först svara på frågan med skattningsskalan för att därefter svara på enkätens kunskapsfrågor. När alla enkäter samlats in, sammanställdes informationen och prestation/resultat och uppskattad kunskapsnivå jämfördes. Därefter jämfördes män respektive kvinnors skattning i relation till prestation.

3. Teoretisk bakgrund

Genus slog igenom som begrepp i Sverige under 1980-talet som en distinktion mellan kön och genus, där kön syftade till det biologiska könet och genus stod för det sociala könet. Ordet genus är ett numera vedertaget ord i det svenska språket för att just beskriva det socialt och kulturellt konstruerade könet. Den franska författaren och filosofen Simone de Beauvoir sa 1949 att en kvinna är något man görs till och inte något man föds till. Idag tänker man sig att det finns ett samspel mellan det biologiska och det socialt konstruerade könet. Inom feministisk teoribildning är en utgångspunkt att manligt och kvinnligt är kulturellt och socialt skapat och inte biologiskt medfött.

Feminismen brukar grovt delas in i två inriktningar, särartsfeminism och likhetsfeminism. Skillnaden mellan de två ligger i betoningen av den biologiska skillnaden mellan de två könen. Forskning visar att det finns skillnader mellan män och kvinnors kroppar. Särartsfeministerna betonar dessa skillnader och menar att de biologiska skillnaderna ger oss olika kvalitéer som i sin tur gör oss bättre lämpade för vissa roller. Särartsfeminismen accepterar dock ingen statusskillnad i synen på rollerna utan menar att dessa ska vara jämlika. Den andra inriktningen, likhetsfeminismen betonar mer det socialt skapade könet. Likhetsfeminister menar att de flesta skillnaderna mellan män och kvinnor är socialt konstruerade. Här läggs alltså betoningen på genus. Likhetsfeminister ifrågasätter skillnaderna mellan könen och menar att det inte går att acceptera alla skillnader mellan könen eftersom många av skillnaderna är socialt konstruerade och bygger på en bild framtagen av ett patriarkalt samhälle. Det innebär i sin tur att det som betraktas som kvinnligt ofta jämförs med det manliga och värderas lägre.

Yvonne Hirdman har forskat om genusteori och har undersökt hur genus skapas i samhället. Hon menar att varje samhälle och tid har ett kontrakt mellan könen, ett genuskontrakt. Detta blir till när vi skapar olika, osynliga regler, normer, seder och förväntningar om manligt och kvinnligt i samhället. Genuskontraktet består av tre olika faktorer. Att det är det manliga som är norm i samhället och värderas högre än det feminina, att kvinnor och män hålls isär och betecknas som varandras motsatser samt att alla är med och skapar samt upprätthåller genusordningen såväl medvetet som omedvetet. Kontrakt existerar på tre olika nivåer, på den kulturella överlagringens finns föreställningarna om hur relationen mellan man och kvinna bör vara, det vill säga idealtypsrelationen, den sociala integrationsnivån handlar om institutionerna och arbetsdelningens nivå och socialiseringen och individnivån handlar om inlärning och självuppfattning. Genusordningen är ett annat begrepp som Hirdman använder sig av och beskriver hur interaktionen och samspelet mellan människor styrs av samhällets värderingar. I klassrummet upprätthåller eleverna gränserna mellan feminint och maskulint, genom att använda fysiska och verbala kränkningar. På det sättet hålls könen separerade från varandra. Det kan vara pojkar som använder homofobi som ett vapen för att försvara sin manliga norm mot den kvinnliga. Om någon överträder den gränsen alltså utmanar könsnormen riskerar den individen att mötas av olika kränkningar och sanktioner.

Genus skapas och förändras ständigt men det betyder inte att det kan se ut hur som helst, det måste ses i förhållande till vad som är normalt utifrån den rådande normen. Först då blir det tydligt vad som är allmänt accepterat och inte, när det gäller olika beteenden och egenskaper. Redan i tidig ålder uppstår tydliga gränser för vad som anses manligt och kvinnligt, vilket direkt skapar barriärer mellan könen. Föreställningarna om att en speciell egenskap i grunden är kvinnlig eller manlig är inte sann men genom föreställningen om att kvinnor och män ska vara på ett visst sätt skapas till slut en självuppfyllande profetia.

4. Resultat

I den här delen kommer vi att presentera resultatet från vår enkät. Vi kommer också att presentera olika perspektiv som finns på könsskillnaderna vad gäller självförtroende. I analysen undersöks sedan den information vi funnit utifrån de teorier vi presenterat under teoretisk bakgrund.

4.1. Geografi

Kvinna	Väldigt osäker	Osäker	Ganska osäker	Ganska säker	Säker	Mycket säker
Lärare (45 år)					11/13
HU (16 år)			0/13
HU (17 år)				12/13
HU (17 år)			6/13
HU (16 år)			6/13

Man	Väldigt osäker	Osäker	Ganska osäker	Ganska säker	Säker	Mycket säker
Personal (43 år)					7/13
Natur (18 år)						4/13
Fordon (20 år)				0/13
Natur (18 år)					3/13
HU (17 år)					8/13

Under geografi så fann vi att två av tre kvinnor som svarat att de känt sig “ganska osäker” fått 6/13 medan en kvinna fått 0/13. När det kommer till männen så hade ingen svarat att de känt sig “ganska osäker” alla hade svarat att de kände sig antingen “ganska säker”, “säker” eller “mycket säker”. Den man som svarat att han kände sig “ganska säker” hade fått ett resultat 0/13, det vill säga samma resultat som en av kvinnorna fått medan hon svarat att hon kände sig “ganska osäker”. De två kvinnorna som hade fått 6 poäng mer än mannen som fick noll poäng och som svarat att han kände sig “ganska säker” hade svarat att de kände sig ”ganska osäkra”, dvs de hade uppskattat sin kunskapsnivå lägre. Den enda av kvinnorna som svarat att hon kände sig “ganska säker” hade nått ett resultat på 12 poäng mer i jämförelse med den man som svarat likadant. Av kvinnorna var det endast en person som svarat att hon kände sig säker och hon hade ett resultat på 11 poäng, dvs tre poäng mer en den man som fått högst poäng och som också svarat att han kände sig “säker”. Det var endast en man och ingen kvinna som svarade “mycket säker”. Personen som hade svarat att han kände sig “mycket säker” fick 4 poäng vilket var ett lägre resultat än alla kvinnors med ett undantag. Mannen som svarat ”mycket säker” fick det tredje bästa resultatet bland männen. Både den manliga personalen och den kvinnliga läraren hade placerat sig själva under “säker”. Den kvinnliga läraren hade 4 poäng mer än den manliga personalen.

4.2. Religion

Kvinna	Väldigt osäker	Osäker	Ganska osäker	Ganska säker	Säker	Mycket säker
Lärare (45år)				10/13
HU(16år)				2/13
HU (17år)				9/13
HU(17år)				10/13
HU (16år)				8/13

Man	Väldigt osäker	Osäker	Ganska osäker	Ganska säker	Säker	Mycket säker
Personal (43år)			6/13
Natur (18år)					6/13
Fordon (20år)					2/13
Natur (18år)						5/13
HU (17år)				9/13

Under religion, så skattade alla kvinnorna att de var ”ganska säker” medan en man svarade ganska säker. De flesta av männen placerade sig högre upp i skattningsskalan. En man hade svarat att han kände sig “ganska osäker” med ett poängresultat på 6/13 vilket också var ett högre resultat än en av kvinnorna som svarat att hon kände sig “ganska säker” med ett poäng på 2/13. Det var också ett högre poäng än två av de andra männen och gav honom en “delad andraplats”. Den enda man som svarat att han kände sig ”ganska säker” hade samma resultat som kvinnan med näst högsta resultatet men så mycket som 7 poäng högre än kvinnan med lägst resultat. Bland dem med högst resultat återfinns fyra av fem kvinnor men bara en man. De två högsta poängen tillhörde de kvinnliga deltagarna. Deras resultat var en poäng högre än mannen som också skattat sig som ”ganska säker” och som fått högst resultat bland männen. De två männen som skattat sig som “säker” hade fått resultaten 6/13 respektive 2/13. Båda dessa mäns resultat resultaten var lägre än kvinnornas resultat bortsett från kvinnan som också hade 2/13.  Endast en man hade skattat att han kände sig “mycket säker” med ett resultat på 5/13. Det var det näst lägsta resultatet hos männen och lägre kvinnornas resultat bortsett från kvinnan med det lägsta resultatet. Mannen som skattat sig som ”mycket säker” fick ett resultat som låg 5 poäng under de två kvinnorna med det högsta resultatet som båda skattat sig ”ganska säker”, dvs två skalsteg under honom. Mannen som kände sig mycket säker fick dessutom ett resultat som låg 4 poäng lägre än den man med högst poäng som skattat sig själv som ”ganska säker” i likhet med alla kvinnorna. Den manliga skolpersonalen hade placerat sig själv lägst på skalan av alla deltagare under “ganska osäker” med ett resultat på 6/13. Den kvinnliga läraren hade placerat sig själv ett skalsteg över honom med ett resultat på 10/13. Det var en skillnad på fyra poängs mellan den kvinnliga läraren och den manliga skolpersonalen.

4.3. Historia

Kvinna	Väldigt osäker	Osäker	Ganska osäker	Ganska säker	Säker	Mycket säker
Lärare (45 år)					11/12
HU (16 år)				0/12
HU (17 år)					5/12
HU (17 år)			7/12
HU (16 år)			3/12

Man	Väldigt osäker	Osäker	Ganska osäker	Ganska säker	Säker	Mycket säker
Personal (43år)				3/12
Natur (18år)					0/12
Fordon (20år)				0/12
Natur (18år)					1/12
HU (17år)					5/12

Under historia hade två kvinnor skattat att de kände sig “ganska osäker” med resultaten 7/12 respektive 3/12. Ingen man hade svarat att han kände sig “ganska osäker”. Två män och en kvinna hade skattat att de kände sig “ganska säkra”. Av dessa hade en av männen och kvinnan fått samma resultat 0/12.  Den andra mannen som kände sig ”ganska säker” hade ett resultat på 3/12, dvs samma resultat som den ena kvinnan hade som svarat att hon kände sig “ganska osäker”. Två kvinnor och tre män hade svarat att de kände sig “säker”, ingen hade svarat att de kände sig “mycket säker”. I kategorin ”säker” hade en man och kvinna fått samma resultat med 5/12. De andra två männen i den kategorin hade båda fått ett lägre resultat än de två kvinnor. Det hösta resultatet bland männen låg 6 poäng under det högsta resultatet hos kvinnorna medan det lägsta hos männen låg 5 poäng under kvinnornas lägsta. Den manliga skolpersonalen hade placerat sig själv under “ganska säker” medan den kvinnliga läraren hade placerat sig ett skalsteget högre under “säker”. Den manliga skolpersonen hade ett resultat på 3/13 och den kvinnliga läraren ett resultat på 11/13. Skillnaden mellan de två var 8 poäng.

4.4. Andra studier

Fondbolagens förening har gjort en studie om hur män respektive kvinnor uppskattar sina privatekonomiska kunskaper. Det var 44 av 100 kvinnor som hade svarat att de upplevde att de hade bra ekonomiska kunskaper inom privat ekonomi. Medan 56 av 100 kvinnor hade svarat att de upplevde att de inte hade bra ekonomiska kunskaper inom privat ekonomi. För männen var det 59 av 100 män som hade svarat att de hade bra kunskaper och det var 41 av 100 som svarat de inte hade bra kunskaper inom privatekonomi.

Ann-Katrin Jacobsson studie angående “ Motivation och inlärning ur ett genusperspektiv: en studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program” visar i stora drag att självskattning följer betygen. På frågan i vilken grupp av elever du placerar dig själv i relation till dina klasskamrater, med svarsalternativen sämst, näst sämst, näst bäst och bäst, skiljer sig svaren mellan flickor och pojkar. Det som skiljer flickors och pojkars självvärdering återfinns bland elever med högst betyg; där skattar pojkar sin kunskap generellt högre än flickor på samma betygsnivå.

“Vi ser även hur endast hälften av de duktigaste flickorna tycker att de tillhör de bästa, medan tre fjärdedelar av pojkarna anser att de gör det.”

Tidigare studier där man har undersökt könsskillnader i skattning av kunskapsförmåga har enligt Jacobsson ifrågasatts om förklaringen kan bero på kvinnors underordning i samhället. Jacobsson diskuterar betydelsen av frågans konstruktion för synliggöra maktstrukturer. När hon analyserade resultatet ur ett genusperspektiv, så ser hon betydelsen av frågornas konstruktion kopplade till vilka svar hon fick. Hon drar slutsatsen att det finns en maktstruktur i samhället, där de manliga värderas högre än kvinnliga. Genom att använda en konkurrensinriktad frågeställning, som hörde samman med hur du värderar din kunskap i relation med dina klasskamrater. Då män tenderar att skatta sin kunskap bättre jämförvis med kvinnor. Det följer den hierarkiska strukturen mellan genus i samhället. Att sedan använda sig av värdeladdade ord i svarsalternativen, som bäst till sämst påverkade resultatet genom att flickorna skattar sig sämre beträffande sin förmåga än sina klasskamrater. Jacobsson kopplar helt klart ihop könsskillnaderna i svaren med genusordningen i samhället.

Det finns genusskillnader vad gäller kunskapsvärdering i relation till betyg och ämne. Jacobsson menar att man kan se ett mönster där flickor skattar sig lägre i matematik, medan i den grupp som hade lägst betyg i engelska så skattar flickor sin förmåga högre än pojkar. I idrott så skattar sig pojkar högre och där överensstämmer betygen med skattningarna, så där är det svårt att urskilja könsskillnader. Jacobsson förklarar att pojkarnas och flickornas svar är relaterade att konstruktion av kön är kopplat till vissa ämnen, där hon tar upp matematik som ett manligt ämne och engelska/språk som ett kvinnligt ämne. De olika ämnena är genusmärkta. På det sättet kan könsskillnader i självskattning bli påverkade av konstruktionen.  

4.5. Olika perspektiv på könsskillnaderna

Vi har hittat flera studier från Jacobsson och Wernersson gällande självskattningen i matematik som visar att finns det tydliga skillnader mellan de båda könen. Flera undersökningar har visat att det finns mycket få skillnader i självförtroendet i matematik mellan könen i de lägre skolåldrarna men att tjejer tappar i självförtroende inom matematik i 11-12 årsåldern.

Dr. Claudia Aguirre skriver i en artikel på Headspace att i jämförelse med män som har högre nivåer av självförtroende så utvecklar kvinnor ett självförtroende som bygger på bekräftelse från andra. Vidare skriver hon att kvinnor när de når vuxenlivet tenderar att förlora vad psykologer kallar för ”positivity bias” i jämförelse med män, dvs att man generellt sätt ser sig själv i ett gott ljus.  

I en studie av Katre Ratliff från Florida University visade det sig att män känner sig hotade av deras kvinnliga partners framgångar och får ett sämre självförtroende om deras kvinnliga partner gör bättre ifrån sig än de. Kvinnors självförtroende försämrades däremot inte av deras manliga partners framgångar.

Jakobsson kom i sin avhandling Motivation och inlärning ur ett genusperspektiv fram till att självvärderingen i matematik är direkt knuten till könstillhörighet och att flickor värderar sig lägre än pojkar trots samma resultat. Pojkar har i den senare delen av grundskolan högre självförtroende än flickor i ämnet matematik. Jakobsson fann också att flickors och pojkars akademiska självvärdering är kopplad till genusmärkningen av ämnen men noterade att ”I de fall flickorna har mindre positiv värdering av sin kompetens verkar det dock inte påverka deras prestationer negativt”.

Inga Wernersson är en av Sveriges mest framträdande forskare då det gäller matematik och genus och har gjort flera undersökningar vad gäller sambandet mellan könstillhörighet och matematikprestationer. I boken Olika kön samma skola? skriver hon att tjejer i allmänhet har sämre självförtroende än killar. Det menar hon beror på att har tjejer har en tendens att se misslyckanden som en effekt av deras egen förmåga medan framgång beror på tur. Killar menar hon å andra sidan anser att deras framgångar beror på deras förmåga och misslyckanden på otur. Matematikprofessorn Douglas B, Mc Leod har ett liknande synsätt som Wernersson i synen på matematik. I hans bok Research on Affect in Mathematics Education: A Reconceptualization skriver han att män ser sina framgångar i matematik som en effekt av sin egen förmåga medan utebliven framgång ses som en brist på ansträngning. Kvinnor å andra sidan menade han tillskriver misslyckanden till avsaknad av förmåga medan framgång inom matematik tillskrivs extra ansträngningar. 

Pedagogikprofessorn Ingegärd Tallber Broman förklarade skillnaderna i självuppskattningen i sin studie De lärarstuderande och könsperspektiven att det kan vara så att flickor och pojkar använder olika måttstockar och att flickor ibland kan underskatta sig själva eftersom de inte vill framhäva sig för mycket.

5. Analysen

Aguirre förklarar kvinnors självförtroende med att de utvecklar ett självförtroende som bygger på bekräftelse från andra samt att de förlorar vad psykologer kallar för ”positivity bias” i jämförelse med pojkar när de når vuxenlivet. Detta synsätt skulle utifrån Hirdmans teori förklaras med att de manliga värderas högre. Att tjejer söker bekräftelse i högre grad än killar kan tyda på att den kvinnliga förmågan inte värderas lika högt vilket leder till att kvinnor från starten har ett sämre självförtroende. Eftersom det manliga värderas högre så kanske det också leder till att män ser sig själva som mer kapabla i högre utsträckning än kvinnor. Unga tjejer blir därför tvungna att söka bekräftelse från andra för att kunna motivera sin egen självtillit.

Ratliff kom i sin studie fram till att män känner sig hotade av deras kvinnliga partners framgångar och får ett sämre självförtroende om deras kvinnliga partner gör bättre ifrån. Medan kvinnors självförtroende inte försämrades av deras manliga partners framgång. Detta kan vara ett tecken på det Hirdman säger att alla är med och skapar genusordningen. Att män känner sig hotade av deras kvinnliga partners framgång behöver inte bara förklaras att de är mer tävlingsinriktade eller ser sig själva som bättre och därför ser sig som oförmögna när deras partner gör bättre ifrån sig. Det kan också vara ett tecken på att kvinnor söker sig till framgångsrika män då de själva inte har något problem att deras partner var mer framgångsrik. Att kvinnors självförtroende inte påverkas av deras partners framgång behöver givetvis inte betyda att de söker sig till män som är mer framgångsrika men det kan leda till ett sådant antagande. En förklaring till att män känner sig hotade kan ligga i att de känner en rädsla för att deras partner kommer att lämna dem om de blir för framgångsrika. Detta går tillbaka till synen på att det manliga värderas högre än det kvinnliga. Det kanske fortfarande finns en syn på män som mer kapabla och lyckas de inte uppfylla den rollen i deras förhållande kan det leda till att de känner sig otillräckliga.

Jakobsson skrev också att flickors och pojkars akademiska självvärdering är kopplad till genusmärkningen av ämnen men noterade att ”I de fall flickorna har mindre positiv värdering av sin kompetens verkar det dock inte påverka deras prestationer negativt”. Jacobsson studerade ämnet matematik liksom många andra av de professorer vi har tidigare nämnt. Att matematik ses som ett manligt ämne är allmänt vedertaget. Av den anledningen valde vi att undersöka om det fanns någon skillnad i självuppskattad i relation till prestation mellan män och kvinnor i tre olika ämnen, geografi, historia och religion. Eftersom de ämnen som vi valt att studera inte ses som typiskt manliga eller kvinnliga är självvärderingen i ämneskunskaperna inte kopplade till genusmärkningen av ämnena. Jakobsson skriver också att ” I de fall flickorna har mindre positiv värdering av sin kompetens verkar det dock inte påverka deras prestationer negativt”. Detta stämmer överens med det vi funnit i vår undersökning. Generellt sätt undervärderade tjejerna alltid sina kunskaper men gjorde samtidigt bättre ifrån sig än männen. Kanske betyder det att tjejer inte behöver ett bra förtroende för att kunna prestera bra. Det kan tyda på att det Aguirre säger stämmer, att kvinnor värderar sig själva efter andras bekräftelse. Det är med andra ord inte självförtroendet som leder till ett bra resultat utan tvärt om. Bra prestationer leder till ett bättre självförtroende.

Utifrån Hirdmans genusmaktordning, resonerar Jakobsson runt maktordningens betydelse för hur kvinnor och män skattar sin förmåga i relation till värdeladdade ord. I hennes undersökning fick eleverna placera in sig i grupper från sämst till bäst vilket enligt henne gjorde att flickor av hänsyn till den rådande maktordningen placerade sig lägre än män. Dessa tendenser kan även urskiljas i vår undersökning, då vi använder orden väldigt osäker till mycket säker. Dessa begrepp kan kopplas till maktstrukturen i samhället, det feminina som osäker medan manlighet ses som säker. I vår undersökning svarade fler män än kvinnor att de var ”ganska säker”, ”säker” och ”mycket säker”. Endast en man skattade sig själv som ”ganska osäker” inom ett av ämnen. Medan tre av kvinnorna skattade sig som ”ganska osäker” i ett till två av de tre ämnena. Den uppskattade kunskapsförmågan relaterade inte till prestationen, kvinnor skattade genomgående sin kunskap som lägre än vad de presterade. Det var endast en man som skattade sin kunskap inom två ämnen som ”mycket säker” vilket inte heller överensstämde med hans prestation. Genuskontraktet upprätthålls genom att flickor respektive pojkar följer det socialkonstruerande mönstret av kvinnlighet och manlighet. Vilket framkommer tydligt i vår undersökning, där män tenderar skattar sig som mer säkra och kvinnor mindre säkra.

Wernersson menar att tjejer har en tendens att se misslyckanden som en effekt av deras egen bristande förmåga medan framgång beror på tur och att killar ser framgång som en effekt av deras förmåga och misslyckanden på otur. Mc Leod har ett liknande synsätt och menar att män ser sina framgångar i matematik som en effekt av sin egen förmåga och misslyckande som en brist på ansträngning medan kvinnor ser misslyckanden som en effekt av oförmåga och framgång på grund av en extra ansträngning. Båda av dessa teorier ger en bild av kvinnor som mer självkritiska vare sig de ser framgången som en effekt av tur eller extra ansträngning. Att förklara varför kvinnor är mer självkritiska än män är svårt. En förklaring kan enligt Hirdman ligga i dikotomier i synen på manligt och kvinnligt. Kvinnor ses som mer timida och tar inte lika mycket plats som männen ute i det offentliga. De kan ses som ofint av kvinnor att ha ett högt självförtroende. Ett högt självförtroende hos kvinnor skulle också kunna ses som starkare än ett lika högt självförtroende hos en man på grund av den syn vi har på manligt och kvinnligt. Det kan också vara ytterligare ett tecken på att det manliga värderas högre i förhållande till det kvinnliga. På grund av att det generellt sätt funnits en syn på män som mer kapabla så tvivlar kvinnor på att deras egen framgång verkligen beror på förmåga. De ser sin egen framgång som en effekt av att de arbetat hårt och ser kanske att andra som presterat sämre endast gjort så för att de inte ansträngt sig tillräckligt eller så ser de sin framgång som en effekt av ren tur. 

Tallberg Broman förklarade skillnaderna i självuppskattningen med att tjejer och killar använder olika måttstockar. Vad detta kan bero på är svårt att säga. En förklaring skulle kunna vara att män och kvinnor skiljer sig kognitivt, alltså hur vi uppfattar och tänker kring saker. Det skulle också kunna bero på att det generellt sätt krävs mer av kvinnor i och med att det manliga värderas högre. På grund av synen på män som mer kapabla förlitar de sig på sina egna förmågor medan kvinnor ständigt har en bild av att de inte räcker till. Vad män ser som goda kunskaper skiljer sig därför från vad kvinnor ser som goda eftersom att samhällets förväntningar på dem ser olika ut. Vidare skriver Tallberg Broman att tjejer underskattar sig själva eftersom de inte vill framhäva sig själva för mycket. Det kan som tidigare nänts bero på synen vi har på manligt och kvinnligt. Tjejer vill inte framhäva sig för mycket eftersom det inte ses som ett kvinnligt attribut. Kvinnor ses som ödmjuka och timida. Att överskrida den gränsen kan leda till sanktioner från såväl män som andra kvinnor. Frågan blir då om kvinnor verkligen har ett sämre självförtroende eller om de medvetet underskattar sina egna kunskaper för att förhålla sig till samhällets könsnormer. I så fall bekräftar det vad Hirdman säger om att vi alla är med och skapar könsordningen genom att förhålla sig till de normer som råder och se till att andra gör detsamma.

Särartsfeminismen förespråkar att det finns biologiska skillnader mellan könen som gör oss bättre lämpade för vissa roller samt ger oss olika attribut. Att män skulle vara bättre på ämnen som religion, historia och geografi och därför ha ett bättre självförtroende motsägs av vår studie där kvinnorna presterade bättre. Särartsfeminismen menar dock också att vi föds med olika attribut så kanske skulle det kunna förklara varför män har högre självförtroende än kvinnor. Flera undersökningar visar dock att det finns mycket få skillnader i självförtroendet i matematik mellan könen i de lägre skolåldrarna men att tjejer tappar i självförtroende i 11-12- årsåldern. Detta skulle kunna vara ett tecken på att vi socialiseras olika och att pojkar och flickor fortfarande är för unga för att påverkas av könsbilderna kring kunskapsförmågor. I de lägre skolåldrarna är inte skolan den största prioriteringen. Man är fortfarande liten och har ännu inte fullt uppfattat vikten av utbildning eller ens börjat planera för framtiden. Å andra sidan kan det vara biologiskt, men att dessa skillnader inte börjar förrän i puberteten och alltså är ett resultat av våra hormoner. Det finns dock inga studier som stödjer detta synsätt.

6. Diskussion

Av resultatet vi fick av vår undersökning kan man vid första anblick dra slutsatsen att kvinnor generellt sett har lägre självförtroende vad gäller sina ämneskunskaper. Detta trots att de generellt sätt presterade bättre. Då vår undersökning bygger på ett fåtal personer så är det mycket svårt att dra några generella slutsatser utifrån den. Det går att urskilja tendenser som pekar i riktning funna i andra större studier. Hirdmans genuskontraktsteori är intressant för att analysera våra resultat. Kan resultaten ses gestalta maktordningen i samhället? Är det så att kvinnans underordning visas genom att hon värderar sin kunskap lägre än mannen?

De förklaringar vi fann hos andra som tidigare studerat könsskillnader i självförtroende var nästan samtliga bundna till genus. Det gick att analysera dem och placera in dem utifrån Hirdmans teori om genus och hur det reproduceras. De flesta studier som hade gjorts var dock kopplade till självuppskattning i ämnet matematik. Den förklaring som ibland angavs till skillnaderna i självuppskattningen var genusmärkningen av ämnet. Detta är dock inte relevant för vår studie eftersom vi hade tre olika ämnen, men inte matematik. Våra ämnen geografi, religion och historia har ingen klar genusmärkning på samma sätt som matematik. Att det skulle vara biologiskt kopplat är vi också mycket skeptiska till då förändringarna i självförtroendet enligt studier börjar i 11-12-årsåldern. Detta skulle som tidigare nämnts kunna förklaras utifrån olika könshormoner men eftersom det inte finns någon studie som backa upp denna förklaringsmodell så kan ingen sådan slutsats dras.

En felkälla som måste poängteras med vårt arbete var att alla kvinnliga elever var humanister. Av de manliga eleverna var endast en humanist, två stycken var från natur och en från fordon. Av alla elever som deltog hade alltid humanisterna högre resultat oberoende av kön med ett undantag. Det är svårt att dra några fullständiga slutsatser från vår undersökning men det skulle kunna tyda på att humanister generellt sätt har mer kunskaper i ämnen som religion, historia och geografi än elever från de andra två programmen som deltog i undersökningen. Kvinnorna kunde förväntas ha större kunskaper inom de valda ämnena, då alla var Humanister. Men samtidigt skattade kvinnorna sin förmåga lägre än männen vilket förstärker resonemanget om kvinnors underordning. Bland de tre personerna som presterade bäst fanns en manlig elev från humanistiska. Han placerade sig ganska snarlikt kvinnorna utifrån resultat men han skattade sig generellt sätt lite högre än de jämnpresterande kvinnorna. Däremot hade han generellt sätt skattat sig på samma kunskapsnivå eller till och med lägre än de män som fick ett lägre resultat än han själv. Kanske tyder det här på att det också är en individfråga eller att det kan vara så att ju duktigare man är i något ämne desto mer självkritisk blir man. Det kanske är så att ju mer kunskap man har inom ett ämne desto bättre uppfattning har man om vad som är en god kunskapsnivå. En person som inte är inläst på något ämne kanske har svårt att uppskatta sina egna kunskaper i ämnet. Man skulle kunna säga att ju mer kunskap man får desto mer medveten blir man om den kunskap man inte besitter inom ämnet.

När det kommer till skillnaden mellan de två vuxna personerna som deltagit i undersökningen kan man inte dra slutsatser. Likväl här placerade sig den kvinnliga läraren lägre trots att hon presterade högre än den manliga skolpersonen. Mannen och kvinnan tillhörde dock inte samma yrkesgrupp vilket försvårar en jämförelse av resultateten. Den manliga skolpersonalen hade högre självförtroende trots att han inte var lärare och dessutom inte hade lika goda kunskaper i ämnena av resultatet att döma. Detta var dock endast två individer vilket gör att man inte kan dra några slutsatser alls, men de stödjer de skillnader vi funnit hos de kvinnliga respektive manliga eleverna. I efterhand funderar vi på om det inte hade varit bättre att vi endast hållit oss till att undersöka skillnaderna mellan elever och inte blandat in skolpersonal.

Vi fick vår hypotes bekräftad i vår undersökning att kvinnor värderar sina kunskapsförmågor lägre än män. I slutändan blir det dock svårt att dra några säkra slutsatser från vår egen undersökning. Men med hjälp av andras teorier och tidigare studier kan med ganska stor säkerhet säga att kvinnors självförtroende är lägre på grund av den rådande könsbilden som finns. Det hade varit intressant att göra en större undersökning och ta in flera elever från olika program eller att bara undersöka elever på ett visst program för att kunna göra en bättre bedömning av könsskillnader i självförtroendet. En annan tanke är att vi skulle ha tagit med ämnet matematik för att se om självskattningen för kvinnor och män skiljer sig åt ännu mer. Det hade också varit intressant att fråga eleverna vad de tror att deras framgång beror på då både Mc Leod och Wernersson menade att tjejer och killar har olika syn vad gäller orsaken till deras framgångar och misslyckanden.

7. Källor

7.1. Litteraturkällor

Forsell Johan, Lärobok i sociologi, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012  

Jakobsson Ann-Katrin Motivation och inlärning ur ett genusperspektiv: en studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2000

7.2. Elektroniska källor

Bahadur Nina (2013) Men Feel Threatened By Successful Girlfriends, Confirming What We Hoped Wasn’t True http://www.huffingtonpost.com/2013/08/29/successful-girlfriend-men-threatened_n_3838295.html (Hämtad 2016-05-06)

Dr. Aguirre Claudia (2015) He vs. she: how gender affects our self-esteem https://www.headspace.com/blog/2015/06/23/he-vs-she-how-gender-affects-our-self-esteem/ (Hämtad 2016-05-06)

Fondkollen (2014) Kvinnor har sämre ekonomiskt självförtroende - helt i onödan

http://fondkollen.se/fondbloggen/inlagg/kvinnor-har-samre-ekonomiskt-sjalvfortroende-helt-i-onodan (Hämtad 2016-04-20)

Gannon Megan (2013) Men Feel Threatened When Girlfriends Succeed http://www.livescience.com/39288-men-feel-threatened-when-girlfriends-succeed.html (Hämtad 2016-05-06)

Hernström Elfsberg Jenny (2006) Tjejer oroar sig för framtiden killar är mer här och nu http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:21525/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-05-06)

Hiertner Camilla & Forslund Linnea (2006) Självförtroende i matematik http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:16511/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-05-06)

Johnels Skoogh Lena (2015) Jag är duktig på matte! http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:905584/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-05-06)

Länsstyrelsen Västmanland Genus och genusteorier http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml (Hämtad 2016-05-01)

McLeod Saul (2012) Low Self Esteem http://www.simplypsychology.org/self-esteem.html (Hämtad 2016-05-06)

Ottosson Anna (2009) Faktorer som påverkar flickors och pojkars självkänsla i skolan

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:233114/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-04-26)

Wernersson Inga (2010) Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.203100!/Menu/article/attachment/Konsskillnader_skolprestationer.pdf (Hämtad 2016-05-01)