Frida Avelin & Moa Gustavsson

Sociologisk undersökning - Genus

Vi har arbetat med genus och hur det visas i samhället. Vi ville undersöka hur vi blir påverkade av olika föreställningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Vi har arbetat teoretiskt och valt att använda oss av olika teorier, artiklar och egna erfarenheter till vår undersökning. Mycket av informationen kommer från nätet, men även en del från vår sociologibok: Lärobok i Sociologi. Mycket av det vi undersökt handlar om barn som så småningom kommer växa upp i ett samhälle som präglas av olika normer och värderingar. Men vi har också tagit upp mer generellt om genus och vad det leder till. I grunden handlar nästan allt som vi tagit upp om hur mycket genus påverkar individen och samhället. Dessa punkter tar vi upp i vår undersökning:

• Vad är genus?
• Hur uppstod genus?
• Hur bör föräldrarna uppfostra sina barn så att de inte blir påverkade av konstruerade könsroller?
• Hirdmans teori om genuskontraktet
• Hardings teori om genus
• Ås teori om härskartekniker
• Hen - det laddade ordet
• Leksaker och barnkläder, könsuppdelade eller könsneutrala?

Syfte/mål:

Syftet med detta arbete är att vi och andra ska få en djupare förståelse om genus och hur det påverkar oss.

Vad är genus?

Det finns biologiska och sociala skillnader mellan könen. Det biologiska könet är egenskaper som är medfött som inte går att ändra. Det sociala könet kallas för genus och är en social konstruktion om hur kvinnor och män bör vara. Den sociala konstruktionen är en gemensam uppfattning som skapar mönster och strukturer, som är skapad av oss människor och samhället.

Eftersom vi alla är sociala konstruktioner där vi tillhandhåller vissa egenskaper beroende på om vi är tjejer eller killar så bildas vissa förväntningar på oss, och vi har vissa tankesätt eftersom vi är socialt konstruerade och formas av det sociala - samhället. Är vi tjejer förväntas vi tycka om dockor och är vi killar förväntas vi tycka om bilar som små.

Det finns en generell uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Män är starka, rationella, och har oftast lättare att tänka i tekniska banor. Medan kvinnor är mer mjuka, känslosamma och tänker mer på omsorg och omtanke. Såhär tänker vi om män och kvinnor. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt så ifrågasätter man dessa egenskaper som är typiskt för en man respektive kvinna. Det är inte så att vi föds med att tycka om en viss färg och är därför inte någon biologisk skillnad. Det är snarare än social skillnad, där vi har konstruerat dessa tankar, värderingar och beteenden. Eftersom dessa är socialt konstruerade kan vi ändra dessa föreställningar. Men är det verkligen så enkelt?

Nej, det är det inte. Vi påverkas ständigt i vår socialisationsprocess och genom socialisationen lär sig kvinnor att bli varm, gilla rosa och vara omtänksam. Vi kan fråga oss varför vi människor hela tiden skapar våra sociala konstruktioner. Vi uppfattar ju våra manliga och kvinnliga egenskaper som sanna. Vi får ofta höra att kvinnor är på ett visst och män på ett annat. Varför? Vi människor är i behov av att skapa våra könsroller för att ordna vår tillvaro. Detta är en del av vår samhällsstruktur, att vi har en inbyggd könsbild på hur en typisk man/kvinna ska vara. Samhället har ideal och förväntningar för respektive kön, vilket genus försöker kämpa emot. Det är viktigt att få mer kunskap om genus, vilket leder till att vi lättare kan konstruera om oss, definiera på nytt, vad som egentligen är manligt och kvinnligt, och hur dessa könsroller bör motarbetas. (Forsell, Lärobok i sociologi)

Uppfattningen om kvinnligt och manligt är inte evigt vilket kan bevisas genom att det funnits olika normer angående män och kvinnor runt om i världen och under olika tidsperioder. Det som anses manligt och kvinnligt ändras hela tiden. Långt tillbaka i tiden i det sumeriska riket (5000 f. Kr.) sminkade sig både män och kvinnor utan att någon höjde på ögonbrynen. Under 1700-talet i Europa ansågs det manligt att gråta medan det idag är ett kvinnligt beteende. (Shenet) (UMO)

Men vi får heller inte glömma att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor också. Våra kroppar ser olika ut och genom forskning har man fått reda på att våra hormonsystem fungerar olika samt att våra hjärnor skiljer sig från varandra. Dessa kan inte förklaras på samma sätt som sociala konstruktioner.

Hur uppstod genus?

I Sverige lanserades begreppet genus 1988 av professor Yvonne Hirdman i Kvinnovetenskaplig tidskrift, som idag är en tidskrift för Genusvetenskap. Begreppet gender (innan genus) har sina rötter inom 50-talets psykologi, men det var på 70-talet som amerikanska feminister började formulera detta på det sätt som idag känns igen inom genusforskning. I tidigare teorier om gender (genus) ansågs skillnaden mellan kön och genus som oproblematisk. Kön var något man tog för givet, något som var naturligt och självklart. Genom att använda genusbegreppet frånkopplat från det biologiska könet har forskare lättare kunnat se att kvinnors underordning är något man kan förändra.

Idag betonar många genusforskare att gränserna mellan det sociala, kulturella och det kroppsliga som suddiga. Det är inte bara genus, utan även kropp och biologi som är invävda i sociala och kulturella processer. Kroppen fungerar som så att den tar intryck av sätten de används på, och indirekt påverkas den av de föreställningar och värderingar som omger den. Kvinnor och män använder sina kroppar på olika sätt, särskilt på en genussegregerad arbetsmarknad. Olika kulturer kan även ha skilda normer för hur kvinnor och mäns kroppar ska se ut och behandlas. Kropparna formas då på olika sätt. Den tidigare gränsen mellan kultur och biologi har idag blivit mer suddig.

Sedan genusbegreppet introducerades har forskningen om kvinnors och mäns sociala och kulturella villkor arbetat under namn som genusforskning och genusvetenskap. Parallellt med detta används också feministisk forskning, könsforskning och kvinnovetenskap. Inom genusforskning pågår det ständigt diskussioner om begrepp, metoder och forskningsobjekt. Idag finns många forskare inom olika genusinriktningar. (Genusforskning)

Hur bör föräldrarna uppfostra sina barn så att de inte blir påverkade av dessa konstruerade könsroller?

När det gäller hur man ska ge sitt barn en könsneutral uppfostran när det exempelvis gäller leksaker och kläder som en docka eller en bil, eller rosa eller blå, menar Klara Dolk, genusforskare och förskollärare att det är viktigt med många alternativ till leksaker, lekar, fritidsaktiviteter och annat. Det som är viktigt att poängtera är att alla människor, små som stora, är en del av det samhället vi lever i. Vilket både är bra och dåligt. Det betyder att barn genom sina föräldrar, kompisar, lärare, far- och morföräldrar och media stöter på olika normer och budskap om hur man ska vara en tjej eller kille på “rätt” sätt.

Enligt Dolk tycker hon både att vuxna och barn ska vara delaktiga att diskutera kring dessa normer och budskap om hur man bör vara som kille/tjej och man/kvinna. Vissa människor tycker det är väldigt viktigt att passa in i olika sammanhang, medan andra inte tycker det är lika viktigt. Hon menar att alla människor skulle vinna på att få ett så brett perspektiv som möjligt att använda sig av. Därför är det jätteviktigt att ge sina barn, oavsett kön, olika alternativ på exempelvis leksaker att välja mellan. På så sätt kan barnet välja aktivitet som ofta förknippas med tjejer. Eller genom att läsa sagor om barn som lekar, och genom det samtala om dessa sagor och försöka lyssna på vad barnet uttrycker under läsningen, istället för att vara inriktad på att förmedla det du själv vill att barnet ska lära sig.

Ett annat sätt att ge barnen alternativ i de lekar som de redan leker är genom att föra in nya inslag i lekarna för att jämna ut de typiska leksakerna för respektive kön. Men då krävs ett genuint intresse för barnens lek, annars känner de lätt att det finns ett outtalat ogillande av den lek de redan leker.

När det gäller genetiska och sociala förhållanden menar de flesta forskare på att det biologiska påverkar det sociala - och det sociala påverkar det biologiska. Förr trodde man ofta att det biologiska är statiskt, men det stämmer inte nu. Det är inte så trovärdigt att biologin skulle göra så att pojkar gillar grävmaskiner i större utsträckning än tjejer redan från födseln. Däremot kan grävmaskiner vara ett användbart verktyg för den som vill göra sig till pojke på ett statusfyllt sätt.

Slutligen är det bästa man kan göra i uppfostrandet att hitta en balans mellan att föreslå och fortsätta visa sina barn att det finns fler möjligheter än det som de redan vet om, och samtidigt försöka att inte bli besviken om de inte fastnar för dessa möjligheter, menar Dolk. (Aftonbladet)

I artikeln “Psykolog: Sluta försöka göra barn könsneutrala” av Alf B Svensson i Aftonbladet (2013-01-28) säger Svensson att vi måste behandla pojkar och flickor olika för att de ska ha samma chans i livet. Att de flesta föräldrarna vill att barnen ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hindras av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara, menar han på att det inte är något nytt. Både personalen i förskolan och i skolan har under lång tid försökt bryta de traditionella könsrollerna, men trots det är det fortfarande 98 procent av förskollärarna som är kvinnor. Det är även männen som begår över 90 procent av alla våldsbrott, han säger därför att vi inte har lyckas så bra med det.

Många genusfundamentalister säger att om vi bara försöker skapa könsneutrala barn genom att behandla både pojkar och flickor på lika sätt löser vi problemet, skriver han till Aftonbladet. Att ge barnen könsneutrala namn på sig själva och på leksaker, börja använda ordet “hen”, förbjuda flickor från att klä sig i rosa och välja genuscertifierade förskolor, så kommer problemet lösas, menar dem, säger Svensson. Dock menar han på att den strategin aldrig kommer att lyckas för kön är inte bara en social konstruktion. Alla skillnader mellan flickor och pojkars beteenden beror inte bara på att vi behandlar dem olika. Den som vågar ifrågasätta den feministiska genusvetenskapen utsätts för personangrepp och förlöjligande, säger han.

Någon som har vågat göra detta motstånd är Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. I en statlig utredning menar han att det visst finns genetiska orsaker till skillnader mellan flickor och pojkars beteende. Exempel hjärnan utvecklas olika hos pojkar och flickor. Flickors hjärna är störst när de är runt 10-11 år, medan pojkars hjärna utvecklas senare. Pojkar och män har mer av hormonet testosteron som gör att de kan bli mer aggressiva och har fler tillfälliga sexuella förbindelser. Flickor är mer språkligt begåvade än pojkar. De är mer ambitiösa och motiverade till att plugga och få bättre betyg än pojkar. Dubbelt så många flickor läser vidare på högskola eller universitet till skillnad från pojkar. Flickor däremot råkar större risk ut för psykisk ohälsa, särskilt i tonåren, vilket kan ha att göra med att de har en större medfödd sårbarhet, menar Ingvar.

Vi ska därför sluta med att skapa könsneutrala barn. Ska de utvecklas och inte hindras av biologiska och stereotypa könsroller bör vi i stället behandla dem olika. Men det ska man inte göra på det traditionella sättet där man anser att pojkar är tuffa och flickor söta, tysta och snälla, skriver Svensson.

Vi måste lägga större engagemang att träna pojkar att bli bättre på att kontrollera son ilska och inte trycka ner andra. Vi måste motivera dem att ta skolan på större ansvar och utveckla sin känslomässiga intelligens samt sociala kompetens. Annars finns risk att de om 20 år senare kommer vara olyckliga, lågutbildade män.

På samma sätt som vi måste lära pojkar, måste vi också lära flickor att tro mer på sig själva, våga säga ifrån och uppmuntra dem att satsa, ta risker och inte ställa för höga krav på sig själva.

För att ge pojkar och flickor lika stora chanser att lyckas i livet kan vi inte undervisa dem på samma sätt i skolan. Pojkar är inte lika bra som flickor på att ta ansvar och arbeta på egen hand. De behöver mer lärartid i helklass, med samma pedagogik ökar klyftan ännu mer mellan pojkars och flickors betyg och chanser att lyckas i livet. Pojkarna kommer bli de stora förlorarna, avslutar Svensson artikeln med. (Aftonbladet 2013)

Genus och jämställdhet, hänger det ihop?

Man måste ha kunskaper i genus för att så småningom kunna uppnå ett jämställt samhälle. Genus talar om hur ojämställdhet uppstår. Genus talar om att de värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män finns i samhället. Att beteckna rosa som en flickfärg och blått som en pojkfärg är ett exempel på hur vi skapar genus. Genus är inte statiskt utan förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen.

Vi skapar genus ständigt, varje dag och varje minut. Uppdelning i kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering, detta är något vi alla gör fast vi inte alltid är medvetna om det. Sannolikheten är stor att genus redan skapas i förskola och skola, dock vet man inte om det resulterar i en ojämställd eller jämställd verksamhet. Eftersom genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi givetvis försöka skapa genus som leder till jämställdhet. (Jämställdskola)

Vi har tagit del av tre kända teorier om genus på hemsidan jamstalldskola.se:

1. Hirdmans teori om genuskontraktet

Yvonne Hirdman är professor i historia och har i sin forskning beskrivit hur vi har skapat ett genuskontrakt, det vill säga hur vi skapar olika, osynliga regler, normer, seder och förväntningar om manligt och kvinnligt i vårt samhälle. Detta kännetecknas av tre vanliga orsaker:

Kvinnor och män hålls isär

Manligt och kvinnligt talas oftast om som åtskilda från varandra, att de är varandras motsatser, som kallas för dikotomier. Vi brukar ofta säga: “bråkiga pojkar och tyska flickor”, flickleksaker och pojkleksaker med mera.

Det manliga värderas högre än det kvinnliga

Det som är manligt har oftast högre status än de som är kvinnligt. Det värderas till exempel högre för en flicka att kallas “pojkflicka” än för en pojke att kallas “flickaktig”. Detta kan också ses i att det som män gör räknas ha ett högre värde.

Alla är med och skapar genusordningen

Vi alla, både män som kvinnor, är med och skapar genusordningen. Detta gör vi oftast helt omedvetet. Detta upplevs som “normalt” för oss och att det är så. Vi kvinnor följer också denna manliga struktur trots att det är vi som vill göra något åt det.

2. Hardings teori om genus

Sandra Harding är professor i Social Sciences and Comparative Education vid UCLA i Los Angeles. Precis som Hirdman, talar hon om den uppdelning, dikotomi (motsättning) som finns mellan manligt och kvinnligt. Men också att det manliga är överordnat det kvinnliga, det finns en obalans mellan könen (asymmetri).

Harding talar om hur genus påverkar hur vi tänker och resonerar. Genus finns alltid närvarande och påverkar vårt sätt att tolka tillvaron. Det beskriver hon som en process som sker på tre olika nivåer:

-symboliskt (normer och föreställningar)

-strukturellt (hur arbetet är organiserat och uppdelat) T.ex. att pojkar blir mer sedda och får mer uppmärksamhet av pedagogerna än vad flickorna får.

-individuellt (individens könsidentitet)

Dessa tre processer samspelar, men det är möjligt att en nivå kan förändras utan att de övriga påverkas. Denna teori visar på att man kan arbeta med jämställdhet på flera nivåer. Som pedagog kan man exempelvis arbeta med barns och elevers föreställningar om kvinnligt och manligt (symbolisk nivå) och sedan ändra verksamheten, så att den blir jämställd (strukturell nivå), utan att den är helt bra hemma (individuell nivå). Det professionella och det privata hänger inte alltid ihop.

3. Ås teori om härskartekniker

Berit Ås är pensionerad professor i socialpsykologi vid Oslo universitet. Hon utformade teorin om härskartekniker för att beskriva maktförhållanden mellan män och kvinnor i slutet på 70-talet. Härskartekniker förekommer både mellan kvinnor och män och mellan vuxna och barn. De fem härskarteknikerna är:

Osynliggörande - ett sätt att marginalisera genom att strunta i de som opponerar sig, dvs. de som försöker säga något/uttrycka sin åsikt, genom att inte ge personen utrymme att få komma till tals.

Förlöjligande - när en person förlöjligar en annan person genom att göra sig lustig på dennes bekostnad. Istället för att lyssna på den personen kan det anmärkas på kläder, utseende eller sättet den pratar.

Undanhållande information - ett annat sätt att härska genom att alla inte blir informerade om ex. möten och att sedan inte ge ut informationen om vad som beslutats på mötet.

Dubbelbestraffning - är då negativa sanktioner blir följder oavsett vad man väljer. Som ett exempel kan en mamma som går på ett möte anses prioritera bort sina barn, men om hon inte går på mötet anses hon inte prioritera sitt jobb.

Påförande av skuld och skam - är då kvinnor ibland skuldbeläggs. Till exempel om en kvinna blir våldtagen kan hon ifrågasättas på hennes kläder t.ex. att hon får skylla sig själv om hon blir våldtagen för att hon hade lättklädda kläder på sig, istället för att skuldbelägga förövaren.

De har även lagts till tre extra tekniker: “Objektifiering”, “hot alternativ hot om våld” och “splittring”. Kort sagt handlar dessa om att hot kan handla om många saker. Det kan uttalas med ord, blickar eller handlingar av olika slag.

Hen - det laddade ordet

Det könsneutrala ordet hen används alltmer i dagens samhälle. Det könsneutrala pronomet används på två sätt. Dels genom att använda ordet till eller om en person vid tillfällen när man inte vet om det är en man eller kvinna. Då är det bra att säga hen om personen för att inte direkt könskategoriesera “han” eller “hon”. Hen används också till de personer som varken identifierar sig som en man eller kvinna. Istället för “han” eller “hon” föredrar en del att kallas “hen”.

När man ska använda hen beror alltså på kommunikationssyfte och mottagarna. Det finns inga språkliga hinder av att använda hen, däremot är det ett ord som har visat sig skapa irritation hos en del människor. De som är kritiska mot användandet av hen menar på att könsrollerna kommer förändras. Motståndet kommer oftast från de med en konservativ syn på vad kön är. Vissa har också en ideologisk syn på kön och menar på att de vill behålla den genusordning som ser ut på ett visst sätt. (DN 2012) I takt med att man börjar använda hen alltmer börjar ordet bli mer neutralt och inte lika laddat som innan. Genom att använda ordet så etableras det, och det är språkbrukarna själva som måste avgöra i vilken utsträckning till etableringen av hen genom att använda det. Ju fler som använder det, desto snabbare etableras det. De som vill kallas för han eller hon respekteras och därför bör de som vill bli kallade för hen bli på bemötta och respekterade på samma sätt. (Institutet för språk och folkminnen, uppdaterad 2014)

Är leksaker och barnkläder könsuppdelade eller könsneutrala?

Leksaksföretagen BR och Toys R Us lanserade år 2012 könsneutrala julklappskataloger i Sverige. Det var något som inte kom undan utan reaktioner, både ris och ros har de mötts av. Båda leksaksföretagen ägs av danska Top-toy. I artikeln Franska föräldrar rasar mot svensk leksakskatalog skriven av Katarina Lagerwall (2013-11-24) berättas det om de könsneutrala leksakskatalogerna. I Danmark beskrev jämställdhetsordförande Pia Adelsteen i högerpartiet Dansk Folkeparti katalogerna som “löjligt och perverst” och i Frankrike blev många föräldrar förfärade över katalogen. Frilansjournalisten Johan Tollgert i Paris säger till P4 Extra: “En stor del människor är upprörda över det svenska modet att bryta invanda könsroller håller på att vinna terräng i Frankrike. Man vill inte vända på könsrollerna som man ofta gör i Sverige och få föräldrar att tänka om och inte klä flickor i rosa och pojkar i blått” Tollgert säger att flera av de som protesterar emot katalogerna i Frankrike är “ultrakatoliker” och högerextrema, och att de även protesterade mot samkönade äktenskap i Frankrike.

Vi har undersökt sajterna Toys R Us, BR-leksaker, CDON.COM, Jollyroom och Lekmer.se, som alla säljer leksaker. Det som var intressant var att se hur de kategoriserar sina leksaker och det visade sig att ingen av företagen delar upp sina leksaker i flick- och pojkkategorier, de delar alla upp leksakerna efter typ av leksak. Den könsneutrala uppdelningen har inte alltid funnits. Ett exempel på det är att leksakskedjan Toys R Us förr delade upp sina leksaker i flick- och pojkkategorier. “Let toys be toys” är en brittisk kampanjgrupp som arbetar för att leksaksbranchen ska sluta marknadsföra vissa leksaker och böcker till enbart tjejer och andra till enbart killar. (Let toys be toys) Deras arbete ledde nu senast till att Toys R Us inte längre delar upp sina leksaker i flick- och pojkkategorier på sin webbshop, istället är leksakerna kategoriserade efter typ av leksak och märke. (Thomsson 2015)

Vi har undersökt även undersökt barnavdelningen på hemsidorna hos klädkedjorna H&M, KappAhl, Cubus, Ellos, Lindex, Polarn o. Pyret och Villervalla. Det visade sig att H&M, KappAhl, Cubus, Ellos och Lindex har en könsneutral avdelning för kläder till de allra minsta, avdelningen kallades “Nyfödd” eller “Baby”. Därefter vid storlek 86-98 (ungefär 1-3år) kategoriserar butikerna kläderna i en flick- och pojkavdelning. Den stora svenska klädjätten H&M finns i stort sett över hela världen. Det innebär att deras barnkläder når ut till en gigantisk stor skara barn och deras kläder är därför i största grad med och påverkar och stärker vad vi uppfattar som manligt respektive kvinnligt.

I Aftonbladets artikel Småbarnsmamman: ”Nu får det vara nog” skriven av Nathalie Mark (2016-03-15) berättar småbarnsmamman Katarina Eriksson att hon tröttnat på könsuppdelade kläder för barn. Hon besökte en Lindex-butik och frågade om hjälp när hon fick frågan “Är det en tjej eller en kille?”. Katarina säger till Aftonbladet: “Man borde väl kunna köpa kläder utifrån vad man tycker om och inte efter kön?”. Lindex säger att deras kunder vill ha det uppdelat. Miriam Tjernström, presschef på Lindex att vissa kunder föredrar att ha barnavdelningen uppdelad i en flick- och pojkavdelning. Hon säger att de vet att andra kunder inte vill ha ett uppdelat sortiment och därför kan man handla kläder online utan uppdelning. På Lindex hemsida kan konsumenten välja att titta på barnkläder utifrån pojk respektive flickkategorier eller endast titta på kläder efter barnets storlek och då är kläderna från de tidigare flick- och pojkkategorierna blandade.

Polarn o. Pyret delar inte alls upp kläder efter kön, utan bara efter barnets ålder. “Vi skapar bara kläder för barn, inte för en han, hon eller hen. Det har vi aldrig gjort”, säger Anders Wiberg, vd på Polarn och pyret i SVT:s artikel Kön och barnkläder - så gör butikerna skriven av Maria Makar (2014-08-26).

Hanna Håkansson är grundare och VD för klädmärket Villervalla. Ett företag som kom till för att fylla ett tomrum som hon sågs sakna på marknaden, det vill säga färgglada, unisexa barnkläder i bra kvalitet till ett bra pris. Den första kollektionen släpptes 2005 och idag har Villervalla åtta egna butiker och en rad återförsäljare inom och utanför Sverige.

Varför är det intressant och relevant att undersöka barnkläder? Jo, för att genom kläder uttrycker vi oss själva och kläder påverkar hur människor uppfattar oss. Kläder kan därför påverka och stärka vad vi uppfattar som manligt respektive kvinnligt. Olika klädesplagg, färger och motiv på kläder uppfattas på olika sätt och därmed bemöts man på olika sätt. De olika bemötande påverkar barnen och kan sägas uppmuntra de till olika egenskaper. Det är ofta de yttre attributen som talar om vilket kön barnet har. Kläderna och färgerna signalerar saker som vi direkt uppfattar som antingen kvinnligt eller manligt. Genom sina kläder har barnen placerats i ett fack och det leder till att de får olika behandling. Exempelvis att man pratar med barn olika beroende på vad barnet har på sig. En rosa klänning möter andra reaktioner och förväntningar än en tröja med en racerbil. Barnen som har på sig de olika klädesplaggen blir påverkade av att personer tilltalar de på olika sätt. (Dahmer 2010)

Genom att föräldrar väljer att klä sitt barn på ett visst sätt så leder det automatiskt till att barnet sätts i ett fack med förväntningar innan det själv kan välja kläder efter vad hen själv vill. Trots att barnen själv får bestämma vad de vill ha på sig kommer de fortfarande påverkas av samhällets normer och värderingar. Utifrån barnets omgivning för de med sig genom socialisationen. Exempelvis att barnprogram och barnböcker förmedlar ett visst ideal och på så sätt blir barnen påverkade av normerna som vad en tjej respektive kille ska klä sig eller leka med. Det är även intressant att veta att barn som får mycket kommentarer om sina kläder även får signaler som säger att utseende och de yttre attributen är viktigt. Detta leder till att barnen påverkas och blir mer medvetna om hur man ska se ut.

Clara Lidström skriver i blogginlägget “Om barn, könsstereotyper och allt det där” att det är viktigt att ha en mångfald av kläder att välja på för barnen. Lidström skriver: “För det är klart att en pojke aldrig kan välja en klänning om han inte ställs inför möjligheten att bära klänning. Precis som man inte kan säga ifall man gillar sushi utan att ha fått smaka det.” Genom att ge barnen flera valmöjligheter vidgar man deras värld. “Målet är att barnen aldrig ska känna sig begränsade i sina lekar, fritidsintressen, vänner eller personlighet på grund av sitt kön.”, anser Lidström. (Lidström 2015) Det hör ihop med det vi nämnt tidigare att olika klädesplagg och färger och motiv på kläder uppfattas på olika sätt och därmed bemöts man på olika sätt. De olika bemötande påverkar barnen och kan sägas uppmuntra de till olika egenskaper.

Slutsats

Efter att vi har undersökt detta om hur genus påverkar oss och hur genus visar sig i samhället, har vi lärt oss att mycket beror på samhällets normer. Genom att följa de normer samhällsstrukturen skapar, reproduceras skillnader mellan könen. Vi har sett att många har olika åsikter om genus, medan vissa delar samma uppfattning kring genusordningen. Vissa vill påstå att genus endast handlar om biologin dvs. genetiska anlag, medan andra som är mer nytänkta menar på att genus till största del är socialt skapat. Vi har tagit del av olika teorier, olika genusvetenskapare, artiklar från olika tidningar såsom DN och Aftonbladet, men också genom olika sidor där mammor själva har delat sina åsikter angående genus och hur de väljer att förhålla sig till det när de uppfostrar sina barn.

Vi anser att det är viktigt att förskola och skola arbetar med genus och jämställdhet. Utanför familjen så är förskola och skolan de första platser som barnen kommer i kontakt med och socialiseras igenom, det är den sekundära socialisationen. Genom agenter såsom andra barn och elever eller lärare lär sig barnet bland annat seder, normer och allt som gör oss till sociala människor. Det är platser där barn och unga får utvecklas och lära sig om sig själva och världen. Barnen spenderar väldigt mycket tid där och därför är det bra om dessa är öppna, nytänkande och förstående platser oavsett vem du är eller vem du vill vara. I läroplanen för förskola och skola betonas likabehandling och jämställdhet där det teoretiskt finns utskrivet i en likabehandlingsplan och i läroplanen där det står om jämställdhet.

På samma sätt som att det är viktigt med en gunusmedveten uppfostran i förskola och skola ska man självklart tänka på det även i hemmet, att föräldrar ska uppfostra sina barn med genustänk för att barnen ska få ett så brett tänk som möjligt när de gäller på hur de senare vill identifiera sig själv. Med en genusmedveten uppfostran kan barnen bestämma helt och hållet hur de vill vara och hur de vill se ut, utan att hindras pga. av sitt kön.

Det är bra att vara medveten om samhällets normer och hur dem påverkar oss. Att t.ex. tjejer som sminkar sig ska göra det bara om de själva vill, man ska göra det för sin egen skulle och inte för att samhället säger det. Dock tror vi att det inte är så enkelt för vi tror ändå att även om man endast sminkar sig för sin egen skulle så påverkas man ändå omedvetet av samhällets struktur om att kvinnor ska sminka sig, för det är något som är så typiskt för just kvinnor. Men genom att vara medvetna och få kunskap om samhällets strukturer kan vi själva ifrågasätta normerna och ta ett eget beslut om hur vi vill göra. Vi har framför allt lärt oss att genus oftast är något som vi omedvetet påverkas av. Vi bör bryta mot de traditionella könsrollerna, så alla människor fritt får bestämma vem de vill vara och hur de vill se ut.

Källförteckning

Adamsson, Lina, Zamore, Maria (2013), “Hur ger jag mitt barn en könsneutral uppfostran?”, Hämtat från Viforaldrar.se

http://www.viforaldrar.se/fraga-oss/Hur-ger-jag-mitt-barn-en-konsneutral-uppfostran

Dahmer, Lady (2010), “Kläder påverkar hur vi uppfattas, hur vi uppfattas påverkar hur vi blir bemötta, hur vi blir bemötta påverkar vår självbild”, Hämtat från Ladydahmer.nu

http://ladydahmer.nu/klader-paverkar-hur-vi-uppfattas-hur-vi-uppfattas-paverkar-hur-vi-blir-bemotta-hur-vi-bemots-paverkar-var-sjalvbild/

Dalen, Karl (2012), “Många är rädda för att könsrollerna ska ändras”, Hämtat från DN.se http://www.dn.se/kultur-noje/manga-ar-radda-for-att-konsrollerna-ska-andras/

Forsell, Johan (2012), “Genus - det socialt skapade könet”, Hämtat från Lärobok i sociologi

Genusforskning, “Forskning om Genus”, Hämtat från Genusforskning.se

http://www.genusfokus.se/om/genusforskning/

Institutet för språk och folkminnen (Uppdaterad 2014), “Hur använder man pronomenet hen?” Hämtat från Sprakochfolkminnen.se http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-sprakrad/granskade-rad/2014-04-30-hur-anvander-man-pronomenet-hen.html

Jämställd förskola och skola (Uppdaterad 2010), “Genus och genusteori”, Hämtat från Jamstalldskola.se http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

Lagerwall, Katarina (2013), “Franska föräldrar rasar mot svensk leksakskatalog”, Hämtat från DN.se

http://www.dn.se/ekonomi/franska-foraldrar-rasar-mot-svensk-leksakskatalog/

Let toys be toys, Hämtat från lettoysbetoys.org.uk

http://www.lettoysbetoys.org.uk/

Lidström, Clara (2015), “Om barn könsstereotyper och allt det där”, Hämtat från blogg.amelia.se/underbaraclara

http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2015/12/30/om-barn-konsstereotyper-och-allt-det-dar/

Mark, Nathalie (2016), “Småbarnsmamman: Nu får det vara nog”, Hämtat från Aftonbladet.se

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22446737.ab

Shenet, “Sminkhistoria”, Hämtat från Shenet.se

http://www.shenet.se/recept/sminktrad.html

Svensson, Alf (2013), “Psykolog: Sluta försöka göra barn könsneutrala”, Hämtat från Aftonbladet.se http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article16139583.ab

Thomsson, Cecilia (2015), “Stor leksakskedja slopar könsuppdelning”, Hämtat från DN.se

http://www.dn.se/ekonomi/stor-leksakskedja-slopar-konsuppdelning/

UMO, “Manligt och kvinnligt är påhitt”, Hämtat från UMO.se

http://www.umo.se/Jag/manligt-och-kvinnligt-ar-pahitt/